Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några blad ur de engelska birgittinernas historia. Av Emilia Fogelklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sy on Ab b ey. Ka pellet.
Några blad ur de eng e Is k a birgittinernas
historia
Av Emilia Fogelklou
ET FINNS ETT ENDA
klostersamfund i England,
som aldrig brustit efter
reformationen. Och det är
birgittinernas. Under trehundraårig landsflykt
— i Holland, Frankrike och Portugal
— lyckades den lilla kolonien bevara sin
regel och sin engelska nationalitet genom
god sammanhållning och ständig
rekrytering av noviser från moderlandet.
Numera ha de sitt kloster, Syon Abbey, i
Devonshire, och de sätta sin ära ej blott
i att ännu trofast hålla de mässor för
Henrik V och andra, som orden utfäste
sig till vid grundläggningen, utan också
i att förvärva så mycket kunskap som
12—Ord och Bild, jj:e årg.
möjligt om Birgitta och om de gamla
svenska urkunderna för deras stiftelse.
Med Fredrika Bremers gäst, Margaret
Howitt, som vid helt unga år gav oss
en bok om sitt år i Sverige, vandrade
jag för ett par år sedan uppför den långa
backen till »Sion». Bättre vägvisare kunde
ingen ha. Rask, livlig och strålande av
hälsa ända in i ålderdomen, undervisade
hon mig både om trakten och klostret.
Till vänster om oss blånade i fjärran
Dartmoor med sina hedar och underliga
gamla märken från druidernas tid. Vid
sidan om vägen stod Devonshireskogen i
gyllenbrun höstprakt under en ljusblå
novemberhimmel. I dalen därnere hade
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
