- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
515

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Antika silverserviser. Av Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antika s i lv er s er vis er

kandelaber och ett skrin med
toalettföremål i ett öppet rum, som eljest användes
för vinpressning, tydligen för att få någon
svalka i det fria. Där hade husets folk
dukat under för katastrofen; här
påträffades tre skelett, två män och en kvinna,
säkerligen husfrun; hon bar guldörhängen
besatta med topaser. Under vinpressen
är en välvd cistern, som vid denna tid
strax före vinskörden var tom. På dess
golv låg skelettet av en man omgivet
av några guldsmycken och omkring
tusen guldmynt från Augustus’ till
Ves-pasianus’ tid. Längre bort på golvet låg
skatten insvept i ett tyg, några få
föremål funnos på annat ställe. Silverpjäserna
äro tillsammans 109, därtill komma 8
guldsmycken. Tydligen hade en trogen
tjänare bragt husets silverskatt i
säkerhet på detta ställe och installerat sig
själv i den välvda cisternen ■— han hade
ställt en lerskål fylld med vatten bredvid
sig — för att där i säkerhet avvakta
slutet på jordskalven. Men aska och
pimpsten föllo flera meter tjockt och murade
in honom i ett underjordiskt fängelse.
Fyndet gjordes 1896.

Lika dramatiska och klara som de
förhållanden äro, som bevarat Bosco
Reale-skatten åt eftervärlden, lika dunkla äro
de ifråga om Hildesheimskatten och
ha givit upphov till en rad fantastiska
gissningar. Skatten, som består av 62
pjäser, anträffades 1868 vid Galgberget
nära Hildesheim i Hannover vid
anläggningen av en skjutbana, således utanför
det romerska rikets gränser i ett land,
som blott ett par årtionden varit en
osäker romersk besittning och efter
slaget i Teutoburgerskogen är 9 e. Kr.
återvann sin självständighet. Till dessa
tilldragelser anknyta sig de gissningar,
som framställts om fyndets härkomst. Man
antar, att det varit en servis, som
medförts av den olycklige fältherren Varus
eller av Germanicus d. y. under hans av

åtskilliga svårigheter beledsagade fälttåg
år 16 e. Kr. och gömts undan i jorden,
eller att germanerna vunnit den som
krigsbyte och nedlagt den i en helgedom.
Den tyske målaren Prell har i en
målning i rådhuset i Hildesheim framställt
frihetshjälten Arminius, som återvänder
segerkrönt och överlämnar den vunna
skatten åt prästerna i den heliga lunden.
Med säkerhet kan man endast säga, att
den utgör en servis, som tillhört en rik
och förnäm romare; varför och hur den
kommit i jorden, veta vi icke; möjligen
har detta icke skett förr än i det andra
århundradet e. Kr. Hildesheimskatten
befann sig i ett mycket sämre tillstånd än
Bosco Reale-skatten, som legat gömd på
en skyddad plats, dit endast föga aska
trängt ned. Den fann ej heller rättmätigt
beaktande, förr än det stora fyndet från
Bosco Reale ånyo riktade
uppmärksamheten på det äldre fyndet och föranledde,
att pjäserna blevo restaurerade på ett
värdigt sätt och deras konstnärliga
betydelse klarlades.

Båda dessa silverskatter äro serviser,
d. v. s. de bestå av kärl och andra
föremål, som användes vid måltider, dels
dryckeskärl: bägare, kannor, össlevar och
en slags kastrullformiga kärl, vilkas
bestämmelse är oviss men som ej kunna ha
använts till matlagning, dels kärl, på vilka
mat och kryddor serverades: skålar,
brickor, fat, saltkar o. d., slutligen
serveringsbord och i Hildesheimfyndet en
kandelaber; — det senare fyndet är mindre
komplett än det förra och till sitt bestånd
något äldre. — Det enda undantaget bilda
ett par toalettföremål, två silverspeglar,
i fyndet från Bosco Reale. Dryckeskärlen
uppträda parvis enligt en sed, som vi
också känna ur litteraturen; den gäller
alltid de konstnärligt mest betydande
pjäserna. De kärl, som äro avsedda för
servering av mat, förekomma däremot
gärna tre och tre, vilket sammanhänger

lf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1924/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free