Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Petrus de Dacias helgonbiografi. Av Harald Schiller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltida klostergård i Bologna (Santo Sepolcro, iioo-talet.)
Petrus de Dacias heIgonbiografi
Av Harald Schiller
€ P
/ i
’NDER MEDELTIDEN
möta oss de första
person-■ / ligheterna i vårt lands
hi-V—storia. Men på ett
undantag när är det huvudsakligast tack vare
fantasien som vi kunna skapa oss en
något så när klar bild av dem och deras
tankeliv. Undantaget utgöres av PETRUS
de Dacia. Hans bild har på ett
överlägset sätt framställts av Henrik Schück
i »Vår förste författare». Bilden har dock
blivit något ensidig därigenom att Schück
sett Petrus de Dacia som munk och endast
som sådan. Hans liv framträder i Schücks
bok som en enstörings utan andra
in-1 7 -— Ord och Bild, 3 SIC org.
tressen än de andliga, och den kärlek,
som Petrus de Dacia biktat i sin
helgonbiografi »Vita Christine
Stumbelen-sis», nedskriven på 1280-talet, har blivit
endast en förandligad och helt
världs-frånvänd kärlek.
Av Petrus de Dacias eget arbete
framgår dock tydligt nog, att han var en
fullt levande människa, visserligen
innestängd bakom det medeltida klostrets
murar, men med sitt inre, honom självt
halvt omedvetet, fyllt av återklangen från
denna världens händelser och tankar.
Hans kärlek till Kristina är icke bara
en munks svärmiska känsla för och upp-
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
