Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svante Arrhenius. 19/2 1859—2/10 1927. En universell kulturinsats på äktsvensk grund. Av Carl Benedicks. 1. Lärdomens vådor. — Lärdomens gagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svante Ar r h e n i 11 s
luft (1888), hos saltångor i Bunsenlågan
(1890) och hos varma gaser i allmänhet
(1891). Genom dessa senare
undersökningar fördes Arrhenius alltmera in på nya
temata, fallande inom meteorologi,
geofysik och kosmisk fysik. Redan 1883
hade han för övrigt lämnat en beskrivning
av en klotblixt. Vidare tillkommo:
studier av luftelektriciteten, utförda
tillsammans med N. Ekholm: teori för
kolsyrehaltens inflytande på jordytans temperatur
(1896), vilken ledde till en längre
kontrovers med K. Ångström — specialist på
värmestrålning.
Särskilt imponerande är Arrhenius’ teori
för norrskenet. Det var här han gjorde
kosmiskt bruk av det s. k. ljustrycket.
Förutsagt av Maxwell och experimentellt
påvisat av Lebedew, innebär detta, att en
ljusstråle utövar ett tryck på varje av
densamma träffad kropp. Arrhenius’
tankegång var nu följande: i solens yttre
atmosfär kommer en stark jonisering till
stånd (tack vare ljusstrålningen) ;
jonerna verka som kondensationscentra, kring
vilka stoft utfaller. De så bildade
stoftpartiklarna påverkas sedan av 1 justrycket
och spridas som ett kosmiskt stoft
utöver universum. Denna verkliga »solrök»
träffar delvis jordklotet och ger där
upphov till luminiscensfenomen i atmosfären
— dessa äro norrskenet.
Arrhenius vänder sig så mot
kometerna med deras gåtfulla, solen frånvända
svansar: ett liknande resonemang säger
honom att dessa ej annat äro än från
kometen kommande fint stoft, som
repelleras av soltrycket. Nebulosorna, rymdens
stora frågetecken, upplösas av Arrhenius’
trollspö, soltrycket, till att vara
stoftanhopningar av väldiga dimensioner •—
solars dammoln. Hans trollspö pekar på en
annan, än djupare världsgåta: Livets, och
han visar, att Liv ej behöver ha uppstått
på en med liv begåvad himlakropp: även
livsfrön, sporer, kunna enligt kalkylen
41
Svante Arrhenius i sitt arbetsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
