Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Baldershagen och tempelhelgden. Oklunda-inskriften, en rättsurkund från en forn-östgötsk blotlund. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Balders hagen och temp elhelgden
gudstjänstplatsens helgd, den har kort sagt
smakat väl mycket av »kvinnofrid . .
tingsfrid . . ., kyrkofrid». Man har icke
riktigt känt sig övertygad av skaldens
försäkringar, att den av Fritiof ådagalagda
sidovördnaden mot Balder och hans lund
verkligen stött en brutal och vild tids
människor så för pannan, att de därför jagat
fridstöraren i landsflykt, lika litet som
man velat tro, att den biltoge Fritiof känt
sig så bunden av sitt brott, att han därför
ålagt sig en högst omfattande botgöring,
sådan som den Tegnér sjunger om i
»Försoningen».
I samband med den intensiva forskning,
som arkeologiens, religions- och
språkvetenskapens samt ortnamnstudiets målsmän
i våra dagar ägnat den hedniska kulten
och dess lokala säten, har emellertid bilden
av denna kult och dess yttre miljö
undergått en betydande förändring. Sedan man
under golvet till den nuvarande Gamla
Uppsala kyrka för några år sedan
anträffade stolphål och andra byggnadsrester
efter det forntida Uppsalatemplet1, har man
på ett ungefärligt sätt kunnat sluta sig till
dettas utseende, och man vet nu, att
detsamma nära påmint om det av Saxo
beskrivna trätemplet vid Arcon på Rügen,
d. v. s. det har varit en högrest,
fyrkantig timmerbyggnad med c: a 21 mrs sida,
inneslutande en inre, likaledes fyrkantig
byggnad med 7 m: s sida. Det bärande
virket har varit resta stockar, stående med
ändarna nedgrävda i jorden; de svenska
klockstaplarna äro produkter av en
timringsteknik, likartad den som en gång
skapat dessa hednatempel.
När Tegnér låter detta Uppsalatempel
vara mönstret för Balders tempel i
diktens fingerade norska sagobygd, kan
alltså denna hans fiktion icke i våra dagar
upprätthållas, ty han beskriver sitt
Bal-derstempel så:
Av idel jättestenar var dess rundel byggd,
med dristig konst hopfogade, ett jätteverk
för evigheten, templet i Uppsala likt,
där Norden såg sitt Valhall i en jordisk bild.
Hög var den kopparstöpta port, och innanför
två pelarrader uppå starka skulderblad
uppburo valvets rundel, och han hang så skön
utöver templet som en kupig sköld av guld.
Men uti muren ovanföre var ett rum
med gyllne stjärnor uppå mörkblå grund, och
där
satt Fromhetsgudens silverbild, så blid, så
mild,
som silvermånen sitter uppå himlens blå.
I detta som i så många andra stycken
sviker alltså Tegnérs teckning av Balders
fridlysta helgedom. I själva det
väsentliga : skildringen av lundens okränkbarhet,
dess oantastbara tempelhelgd har
emellertid, såsom ett nyligen gjort svenskt
runstensfynd ådagalagt, Tegnér intuitivt
träffat det rätta.
Det är detta runfynd, vilket ställt de
med den germanska offerlunden
förenade asylrättsförhållandena i ett nytt och
överraskande ljus, jag här velat avvinna
dess bidrag till kännedomen om liv och
rättsregler vid en nordisk heden
helgedom.
Jag har redan i annat sammanhang1
presenterat detta runfynd och omnämnt
de omständigheter, under vilka jag varit
i tillfälle att bekantgöra det. På
vederbörligt ställe2 skall jag dessutom
behandla fyndet ur vetenskaplig synpunkt. Här
kan jag därför inskränka mig till några
kortare notiser.
Ristningen är belägen på toppen av en
bergknalle vid gården Oklunda i Ö.
Husby socken i Östergötland och märkligt nog
utförd med samma slags runor som den
1 Se Sune Lindqvist, Uppsala
hednatempel. Ord och Bild 1927 sid. 641.
17—Ord och Bild, jç\e årg. -
1 I artiklarna Dråparen i blotlunden i
Stockholms Tidningens söndagsbilaga den 29
december 1929 och Ett bondedrama d
vikingatidens Vikboland i Norrköpings Tidningar den
31 dec. 1929.
2 I ett kommande häfte av Fornvännen
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
