- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
350

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sonja Kovalevsky. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gurli Linder

tiska, abstrakta frågor; det var deras
åsikter som inte stämde överens. Det var
bara detta, men detta »bara» var nog för
att förmå barnen att överge föräldrarna
och föräldrarna att förskjuta barnen. Det
gick den tiden som en farsot bland
ungdomen, i synnerhet de unga flickorna, att
löpa sin kos från föräldrahemmet. Till
det så gott som i en ödemark liggande
Palibino kommo oupphörligt rykten att
än från det ena, än från det andra
adelsgodset en dotter givit sig av och tagit sitt
öde i egen hand.

Denna frihetsrörelse var i sin början
icke nihilistisk i den bemärkelse ordet
senare fick, knappast politisk. Den hade
visserligen som hägrande slutmål även det
älskade fosterlandets, det heliga
Rysslands, befrielse ur despotismens,
okunnighetens, vidskepelsens och fattigdomens
bojor. Men det närmaste och avgörande
incitamentet var de ungas egna krav på
kunskaper och andlig utveckling, krav
som ytterst bottnade i en sund reaktion
mot det liv i lyx och sysslolöshet, utan mål
och utan ideal, vilket i allmänhet fördes av
de rika och förnäma.

För att säkra sitt oberoende sedan de
övergivit föräldrarna hade de unga
flickorna uppfunnit en särskild taktik. De
kommo överens med en manlig kamrat att
ingå giftermål, dock med det bestämda
förbehållet att äktenskapet skulle vara
fiktivt, således endast ett kamratförhållande.
Av denna taktik beslöt nu Anjuta att
begagna sig. Hade hon väl på detta sätt
fått sin frihet, skulle Sonja kunna få ett
hem hos henne och få börja de häftigt
åtrådda studier i matematik, vilka fadern
motsatte sig. Anjuta utsåg en ung man
i deras umgängeskrets i Petersburg. Hans
namn var Woldemar Kovalevsky. Han
samtyckte till skenäktenskapet, men på ett
överraskande villkor: han ville ingå det
med den yngre systern i stället. Saken
sättes i seen helt filmdramatiskt. På en

stor middag hos Krukovskys saknas
Sonja då man skall sätta sig till bords. På
faderns fråga svarar Anjuta darrande:
»Sonja kommer inte. Det ligger en biljett
på hennes toalettbord.» I biljetten stod:
»Pappa, förlåt mig, jag är hos Woldemar,
och jag ber dig icke längre motsätta dig
vårt giftermål.» Tio minuter senare stod
den av vrede sjudande fadern inför sin
storgråtande dotter och förde både henne
och Kovalevsky med sig samt
tillkännagav deras förlovning för det häpna
middagssällskapet.

Kovalevsky ger en något annan version,
när han omtalar saken för sin bror. Han
berättar om deras bekantskap och säger
att båda systrarna äro långt ifrån vanliga
personligheter, att vänskapen gått några
steg längre med den yngsta, och att det
avancerat till ett förslag till föräldrarna
— om vilket han säger att »modern var
mycket glad åt denna utväg och fadern
ytterst älskvärd». Trots Sonjas livliga
fantasi får man nog vitsorda hennes
framställning som den riktiga. Kovalevskys
relation var säkerligen föranledd av
manlig självmedvetenhet och väl också, säger
hans biograf, av farhåga att brevet skulle
komma i orätta händer.

Under normala förhållanden skulle
Sofia Corvin-Krukovsky — av rik och
förnäm familj och redan spelande en
framstående roll bland den ledande
intelligensen •—■ nog aldrig fallit på den tanken att
förena sitt öde med W. Kovalevsky, en
man, som han själv erkänner, av helt
annan klass, rödlätt, med en ganska
köttig näsa och i det hela sjukligt utseende.
Dessutom var han fattig, men klarade sig
ytterst skickligt med ganska intrasslade
förläggaraffärer. Varför valde
Kovalevsky å sin sida den yngre systern? Ja, dels
kände han väl intuitivt att Anjuta skulle
ha blivit ett ganska svårhanterligt
fruntimmer, dels torde väl också en ömmare
känsla för Sonja redan då börjat spira.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free