Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De psykiska sjukdomarnas frekvens och den växande kulturen. Av Viktor Wigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Wige r t
livet verkligen orsakar den psykiska
abnormiteten, eller om det icke snarare är
så, att det å ena sidan attraherar de
anti-sociala psykopaterna och å andra sidan
ger dem rymligare spelrum att omsätta
sina patologiska impulser i handling än
vad annorstädes är fallet. Här skulle
således åter vara ett specialfall av regeln att
det högre kultursamhället har progressivt
växande svårigheter att assimilera de
psykiskt sjuka.
Av stort intresse är en undersökning av
Karl Petrén över neurastenifrekvensen
i olika samhällslager. Han finner att
denna är densamma hos män med
kroppsarbete som hos män med intellektuellt
arbete. Bland kvinnor tillhörande de
kroppsarbetande klasserna är frekvensen föga
mindre än bland männen, men hos
kvinnor tillhörande högre samhällsklasser
sjunker den däremot betydligt. Dessa
fakta åskådliggöra, att arbetet och
ansträngningen äro viktiga etiologiska moment för
neurastenien, men de giva näppeligen stöd
åt sådana antaganden som att den för
neurastenien grundläggande psykiska
konstitutionen skulle vara vanligare i de
högre kulturkretsarna.
Såsom argument för hjärnans ökade
sårbarhet vid stigande funktionskrav på
densamma brukar ofta anföras, att den
progressiva paralysen är relativt okänd
bland mindre civiliserade folkslag, även
bland sådana, där det för paralysen
grundläggande lidandet, syfilis, vunnit
stor utbredning. Även inom de
civiliserade samhällena är utbredningen av paralys
påtagligt större i de högre
kulturkretsarna. Emellertid är det uppenbart, att
detta senare fenomen åtminstone
väsentligen beror på den vanligare förekomsten
av syfilis i de högre samhällslagren. Och
vad de olika folkslagen beträffar, så är
det i första hand att märka, hur osäkert
själva det statistiska materialet måste
vara. Från en del håll uppgives också, att
paralysen faktiskt icke är så sällsynt
bland de ifrågavarande folken. Så
meddelas t. ex. från Syrien, att paralysen utgör
6—8 % av alla sinnessjukdomar, siffror
som ungefär ekvivalera dem i Stockholm.
Emellertid äro de uppgifter som gå i
motsatt riktning så talrika och så positiva,
att de icke utan vidare kunna avfärdas
såsom statistiska inadvertenser. Men därav
följer icke, att den lägre
paralysmorbiditeten måste skrivas på de lägre anspråken
på storhjärnbarken. Den kan bero på
andra orsaker. Den kan t. ex. vara uttryck
för en ren rasskillnad, den kan också vara
uttryck för en ringa affinitet till
nervsystemet hos själva virus. Den senare
förklaringen är dock av skäl, som här skola
förbigås, osannolik. Det finns emellertid
en annan förklaring, vilken ansluter sig
till det kända faktum, att uppträdandet av
en febersjukdom inverkar förbättrande på
förloppet av en paralys, något som ligger
till grund för den moderna
malariabehandlingen av denna sjukdom. Det är
även bekant att akuta
infektionssjukdomar, som uppträda under
syfilissjukdo-mens tidigare stadier, utgöra ett visst
skydd för uppkomsten av de sensyfilitiska
nervsjukdomarna. Detta kände redan äldre
läkare, däribland Welander, och det är
sedermera statistiskt bekräftat av andra.
På grund av detta faktum har man
framkastat den tanken, att den låga
paralysfrekvensen bland mindre civiliserade folk
kunde bero. dels på den talrikare
förekomsten av febersjukdomar, dels på
vanvården av syfilis i sekundärstadierna,
varigenom ihållande varinflammationer med
feber komma till stånd.
Då vi nu icke kunna tydligt visa, att en
ökad psykisk sjuklighet faktiskt är en
följeslagare till den högre kulturen, må
det vara tillåtligt att mera teoretiskt
angripa problemet och fråga sig, om denna
kultur i sig innehåller med densamma
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
