Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Teatermuseet på Drottningholm. En programförklaring och en överblick. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teatermuseet på Drottningholm
Foto. C. G. Rosenberg.
Inf er no sc en, målad på kopparplåt efter Jacques C allo f s
gravyr »La tentation de Saint Antoine».
ner den sig i ganska ramponerat skick. I
synnerhet ha vi anledning att beklaga att
av själva scenen endast ett litet fragment
finnes kvar. Aleotti anses nämligen på
ännu icke fullt säkra grunder ha varit den
som först införde systemet med platta,
alltså icke som förr vinkelställda kulisser.
Hade vår modell blivit mindre illa
åtgången skulle den antagligen ha givit ett
slutgiltigt belägg för riktigheten av
denna hypotes — en antydan därom kan
nämligen utläsas ur det bevarade
fragmentet.
Högst pittoresk är en annan stor
modell i teatermuseet, utgörande en på
kopparplåt målad scenisk översättning av
Jacques Callot’s berömda gravyr La
tentation de Saint Antoine, vartill f. ö.
originalutkast finns i Nationalmuseum. De
målade kopparplåtarna äro utskurna i
form av kulisser och figurer och bilda
tillsammans en bisarr scenbild med ett myller
2 — Ord och Bild, 41 :a årg.
av groteska djävulsmasker och
brinnande murar. Till sin typ är det nära besläktat
med ett genom beskrivningar känt, berömt
Infernosceneri som Ludvig XIV ägde
i sitt dekorationsmagasin. Han hade
ärvt det efter Cardinal Mazarin, som
på sin tid införskrivit till Paris Italiens
främste dekorationsmålare Torelli för
att medverka vid de italienska
operaföreställningar han lät ge. Ludvig XIV
var så betagen i denna helvetesdekoration
att han enkom för dess skull av Moliére,
Corneille och Quinault beställde ett nytt
drama, en s. k. tragédie à machines, där
det skulle komma till användning. Dramat
fick namnet Psyche, och ännu i dag ingå
brottstycken därav i Théåtre Franqais’
repertoar. Under Gustav III :s tid spelades
Psyché även på Drottningholm. Fragment
av den då begagnade uppsättningen
finnas ännu kvar och påminna så starkt om
Callot-modellen att man kunde vara fres-
7~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
