Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Birkagården. Av Emilia Fogelklou Norlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emilia Fogelklo u N o r lin d
Natanael Beskow. S j älvporträtt. Oljemålning.
hennes mycket anlitade klokhet och hennes
organisatoriska och juridiska duglighet
hindrade henne ej från att se de sociala
problemen också från en annan, djupare
mänsklig sida. Även hon fick
inspirerande uppslag från ett engelskt settlement.
Och i advent 1911 fattade dessa båda
människor ett beslut, som blev
Birkagår-dens begynnelse.
Settlementets utgångspunkt fann man i
Birkastaden, i en liten bostadslägenhet och
ett »läsrum» vid Rörstrandsgatan 46.
Människorna, som skulle bo där, fann man
också.
Det blev inte Ebba Pauli som kom att
ge ouvertyren till Birkagården som
settlement — sjukdom höll henne borta därifrån
under två år, medan ungdomligare krafter
ryckte in. Bland dem fick fil. kand. Dagny
Thorvall en genomgripande betydelse.
Under sina år som lärarinna i en flickskola
i landsorten hade hon haft livlig kontakt
med arbetaregrupper i sin stad och hjälpt
till med deras »sagostunder» för barn,
fastän hon undervisade i kristendom. Hon
valen bro där mellan de två världarna. Hon
observerar själv i regel aldrig några
klyftor. Hon bara ger sig över dem. Men hon
fick från sin styrelse admonition att sluta
med kristendomsundervisning eller med
sagostunder! Då borde det väl gått upp
för henne, att klyftan ändå existerade!
Alen hon hann aldrig begrunda den saken,
ty hon behövdes för Birkagården.
Hennes — av medarbetarna ofta beledda
— vandringar om kvällarna till
ungdomsklubbar och nykterhetsloger betydde
mycket mer för en blivande kontakt med
arbetarvärlden än någon annan då förstod. Hon
var personligen bekant med pietister och
anarkister, frälsningssoldater och
kommunister, fackföreningspampar och arbetslösa.
I den lilla dubletten bodde dessutom Rut
Montelius († 1928) och med. kand.
Marta André (nu föreståndarinna vid
Socialpolitiska institutet).
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
