Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustav Adolfs kulturgärning. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav Adolfs
kultur gärning
och 1626, uppstod ett »riksens archivum»
med särskilda tjänstemän: en »custus
ar-chivi» och dennes sekreterare. I den
senare uppgiften ingick bl. a. att även forska
efter förlorade urkunder eller försöka
förvärva historiska dokument ur privat ägo.
Till detta ämbetsverk knöts även vår förste
fornforskare Johannes Bureus — Gustav
Adolfs forne lärare och sedermera hans
bibliotekarie.
Bureus hade redan då ägnat ett
långvarigt studium åt de svenska runinskrifterna,
genom vars tolkning han hoppades kunna
vinna kunskap om Sveriges forntida språk
och historia. Den överspända »gotiska»
entusiasmen för de forntida
bokstavstecknen fick kanske sitt mest originella
uttryck i den av Bureus 1611 utgivna »Runa
A.B.C. Boken», på vars titelblad
trycktes ett kungligt förbud mot »att ingen
svensk Abc-bok skall uti nästföljande år
tryckas eller någonstädes brukas1 runor
förutan». Lyckligtvis ledde Bureus’
fantastiska plan att ersätta det latinska
alfabetet med den fornnordiska »futharken»
icke till någon praktisk påföljd, men
genom sitt hängivna studium av de gamla
runminnesmärkena och det intresse, han på
högre ort förmådde väcka härför, blev han
den statliga kulturminnesvårdens pionjär.
Impulsen till ett organiserat utforskande
av Sveriges »antikviteter» kom från
Danmark, där man redan 1622 utfärdat en
kunglig förordning om att »opsöge og
antegne alleslags Antiquiteter og
Documenter». Själen i det danska forntidsstudiet
var Ole Wormius, Danmarks förste
runforskare. Då Gustav Adolf tog del av
dennes ryktbara verk »Fasti danici»,
befallde han i patriotisk förtrytelse Bureus
att gendriva de däri framlagda
meningarna och att uppvisa, att runkunskapen
uppstått i Sverige. Några år senare synes
Bureus ha intresserat konungen för att
giva fornforskningen en fastare
organisation. Delvis efter dansk förebild utfär-
Johannes Bureus: Ru n a
ABC-boken. Stockholm 1611.
dades den 20 maj 1630 det ryktbara
memorialet för dem, »som antagne äro att
vara riksens antiquari och hävdesökare».
Här framlades för dessa det mest
storstilade och vidsynta arbetsprogram: de skulle
i arkiven och i kyrkorna forska efter
historiska dokument och laghandskrifter,
avteckna runinskrifter, insamla
runkalend-rar och gamla mynt, uppteckna
folktraditioner, göra insamlingar för ett svenskt
lexikon och undersöka ortnamnen.
Därjämte skulle de även syssla med en hel
del praktiska uppgifter, såsom
jordmätning, undersökningar av
mineralfyndigheter och olika landsdelars ekonomiska
geografi. Naturligtvis kunde endast en del
av detta alltför omfattande program för-
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
