Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Chiang Kai-shek och kinesernas frihetskrig. Av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. G. Andersson
I februari 1930 utbröt det farligaste av
alla upproren mot Chiang. Den s. k.
modellguvernören i provinsen Shansi, Yen
Hsi-shan, och den »kristne» generalen Feng
Yii-hsiang reste sig mot honom, och
upprorsbränder flammade upp i flera av de
sydliga provinserna. Med anmärkningsvärd
nonchalans förklarade Chiang mitt i all
denna oro, att det bådade gott för
republikens sak att alla oppositionspartier kommit
fram i öppen strid på en gång, så att det
skulle bli möjligt att »krossa dem alla i ett
enda slag». I september, efter det blodigaste
krig som utkämpats i Kina allt sedan
Taipingupproret på 1860-talet, hade
nordgruppens ledare tvingats att börja den
vanliga kretsgången med underkastelse.
Nordarméerna hade förlorat 150 000 och
Chiang 90 000 man. Stora delar av landet
voro fruktansvärt förhärjade. Men
enhetsverket hade åter konsoliderats.
Från begynnelsen av 1931 kunna vi
räkna den period av sex och ett halvt
år fram till krigsutbrottet i juli 1937, som
vi kunna kalla återuppbyggandets tid, det
korta skede, under vilken Chiang och hans
regering i Nanking byggde upp ett nytt
Kina till en modern statsbyggnad.
Det var detta nya rike som jag fann,
då jag efter nio år hemma i Sverige åter
kom ut till Kina på senhösten 1936.
Kontrasten mot det djupa förfallet 1927,
då jag lämnade min kinesiska statstjänst,
var helt överväldigande.
Det tio år tidigare ytterst förvirrade och
korrupta beskattningssystemet hade i
grund reformerats. Riket hade fått en
balanserad budget och ett enhetligt
myntväsen, samtidigt som betydande
kapitalplaceringar kunnat göras i utlandet,
guldreserver, vilka kommo väl till pass för
finansierandet av det stora försvarskriget
mot japanerna.
Med hjälp av ett hundratal tyska
officerare hade Chiang byggt upp en ny,
modernt skolad armé och ett flygvapen, där
instruktörerna varit amerikaner och
italienare. Två stora statsorganisationer för
trafikflyg hade spänt ett nät av flyglinjer
över det väldiga riket, och dessa snabba
förbindelser gjorde kanske mer än någon
annan åtgärd att till en enhet
sammansvetsa det nyss förut så djupt söndrade
riket.
Järnvägsnätet utbyggdes också i snabb
följd, och främst bör nämnas det
forcerade fullbordandet av den stora
stambanan Kanton—Hankow, som blev färdig
kort före krigsutbrottet och utan vilken
försvarskriget varit omöjligt.
På intet annat område var dock
nybyggnadsarbetet våldsammare än ifiåga om
bilvägar. Strategiska järnvägar kunde ej
med tillräcklig snabbhet byggas i sådan
utsträckning att de täckte landets militära
behov. Därför var det tvivelsutan ett
klokt och beslutsamt grepp av
riksregeringen att samla ansträngningarna på
skapandet av ett vidsträckt nät av väl valda
bilvägar. Resultatet är imponerande. Mer
än hundratusen kilometer bilvägar byggdes
under dessa år i ett nät, som täcker nästan
hela det egentliga Kina. Jag har själv
befarit betydande sektioner av detta väldiga
vägnät i dess allra bortersta del på
uppvägen till Tibet och kan vittna om hur de
på vissa häll ofantliga terrängsvårigheterna
övervunnits med djärvhet och skicklighet.
Sedan jag nu skildrat några huvuddrag
av det materiella reformarbetet under den
korta men effektiva återuppbyggnadstiden,
återstår att nämna några ord om den
egenartade andliga rörelse, som vi på svenska
lämpligen torde kunna kalla »den nya
livsföringen».
När Chiang Kai-shek skilde sig från sin
första hustru och gifte sig med en av
döttrarna inom den stormrika
Soong-släk-ten, stod det i äktenskapsförordet, att han
skulle antaga brudens kristna religion. Hon
är en kraftnatur av rang, som skapat den
synkretism av kristendom och konfucia-
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
