Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Fänrik Ståls sägner i bildkonsten. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar M a s c o II Silfverstolpe
Albert Edelfelt: Bröderna.
om det inte någon gång dröjt sig kvar i en
eller annan parisermjuk ornamentsslinga.
Som karl, född i Finland, son av dess stam
och fostrad i dess hårda klimat har han gått
till verket och man kan inte nog beundra
hans förmåga att genom alla skiftande
miljöer, genom all internationell berömmelse
hålla känslolivet friskt, rent och
ursprungligt. Till sist är det den fria och varma
mänskliga noblessen, som dominerar
intrycket av Albert Edelfelts hetaste gärd
till Finland. Det är den egenskapen som
får honom att med nästan biblisk enkelhet
och storhet forma det blad, som för mig
framstår som det skönaste i den rika
bilderboken: bladet med Lotta Svärd och
soldaten med den genomblödda rocken. Det
kan ju också sägas att bladet är särskilt
aktuellt.
Åtskilliga gånger har det väl tyckts och
sagts i Finland att Albert Edelfelts »Fänrik
Stål» är alltför »herrskapsaktig».
Anmärkningen — eller rättare uttryckt —
reflexionen har visst fog för sig, ty Edelfelt kunde
lika litet som någon annan springa ifrån
sitt arv och sin uppfostran. Alltifrån sin
barndom stod han i kontakt med den
runebergska miljön, och vi ha skäl att tro
att han i fråga om tonträffningen haft stöd
av denna tradition. Konstens gårdar äro
emellertid många, och framtiden skall
säkert föda en »Fänrik Ståls»-illustratör av
annat kynne än Edelfelt men möjligen med
hans konstnärliga styrka. Han är kanske
inte så långt borta. Man läste Runeberg
på annat sätt 1900 än 191S och 1939.
Runeberg hade aldrig annat än i oklara
barndomsminnen sett kriget på nära håll, och
Edelfelts erfarenheter i det hänseendet voro
ändå färre. Skalden har emellertid i kraft
av sin fantasi, sitt fosterlandssinne och sin
manlighet känt vad en övermakts anfall
betydde och hur försvaret tedde sig,
Edelfelt har med enastående följsamhet
åskådliggjort diktarens syner. Men den som nära
inpå sig, som fasansfull verklighet mött
krigets anlete i Finlands vintriga
gränsmarker mot öster kan ge en bistrare tydning
av »Fänrik Ståls Sägner». Med ett nytt
bildackompanjemang kan han också betyga
deras livskraft i fosterlandets nödtid.
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
