Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den lettiska konsten. Av Francis Balodis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Francis B a I o d i s
T ak målning i A pr iki kyrka,
Kurland, i y o o-talet.
arbete. Tavlan, som kan dateras till
1500-talets slut, är utförd i senrenässansens stil.
Centralfigurerna bära tydliga spår av
nederländskt och tyskt inflytande, men de
naivt realistiskt uppfattade och med nästan
impressionistisk frihet målade
sidofigurerna, särskilt krigarna i förgrunden och de
båda rövarna, äro utförda av letter, som
gått i skola hos någon tysk mästare.
Troligen i slutet på 1700-talet blevo dessa
bifigurer helt och hållet övermålade vid en
restaurering av altartavlan, men ha senare
åter frilagts. Också de träfigurer i folkligt
uppfattad senrenässans från slutet av
1500-talet, vilka finnas i Umurga kyrka, äro
uppenbart lettiska snidares verk. I detta
fall är det icke fråga om ett elevarbete utan
om självständigt mästararbete.
Under 1600-talet stod Lettland helt och
hållet under inflytande av barocken. Som
typiska exponenter för denna tids
byggnadskonst kunna nämnas skolkammaren på
Brezas gård, samt Usmas kyrka, nu
överflyttad till Riga friluftsmuseum. Kyrkan
uppfördes visserligen i början på 1700-talet
och försågs med träsniderier av lettiska
mästare från Ventspils samt
plafonddekorationer av likaledes lettiska målare 1705, men
den är ändå typisk för 1600-talets konst.
Den vackra stenkyrkan i Lestene
byggdes 1670 men pryddes med träsniderier
först under åren 1702—09. De redan om-
nämnda skulpturerna i Rucava jämte
skulpturen av evangelisten Lukas i Saldus kyrka
och de 1697 utförda sniderierna på Ugale
kyrkorgel ge en god bild av barocken, sådan
den utformades i vårt land. Därom har jag
redan talat, och det är sålunda onödigt att
här längre dröja därvid. Jag vill endast
till-lägga, att förklaringen till träsnideriets
raska utveckling hos oss under denna tid
är att söka först och främst i det
förhållandet, att de kurländska hertigarna grundade
särskilda hantverksskolor, t. ex. i Ventspils
(Windau). Men folket själv lade sig också
vinn om att utveckla denna konst, och
resultaten se vi t. ex. i bänkgaveln från
Vecci-ems i Cere socken samt framför allt i
snidade kärl av olika slag, t. ex. redan i den
betydligt äldre Koninciemskåsan, vilken bar
inskriptionen »A 1297».
En föreställning om arten av 1600-talets
lettiska silversmide få vi t. ex. av ett
förgyllt spänne, funnet i Lipsti i Sala socken,
samt av åtskilliga spännen jämte ett skärp,
påträffade i Maz-Jumprava. De ha
ursprungligen tillhört en fiskarfamilj Smakats
och antagligen gömts i jorden vid något
kritiskt tillfälle under tiden 1651—54. Vid
denna tid fanns det verkstäder för
silversmide spridda över hela landet. Vi ha
bevarade en mängd mästaremärken från
Riga och provinsstäderna. Med dem eller
med alla de kåsör, tallrikar och andra
arbeten, som utgått från dessa verkstäder,
har jag här ingen anledning att syssla, då de
mestadels äro rent tyska. Som utländska
kunna också betecknas produkterna från
de glashyttor, som av hertig Jakob anlades
litet varstans i Kurland. Här var det
venetianska arbeten, som utgjorde förebilden.
Resultaten se vi i flera av våra kyrkor,
t. ex. Gaiki, Remte och Apriki liksom ock
i den gamla träkyrkan på Runo.
Den på 1700-talet inträngande rokokon
kunna vi bäst studera exempelvis i Apriki
kyrka i Kurland med dess träsniderier och
takmålningar, vidare i Pasiene kyrka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
