- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioandra årgången. 1943 /
2

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Otto von Friesen. Av Einar Löfstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Einar Löfstedt

regementet efter freden 1697 upplöstes,
tog han i Amsterdam tjänst hos tsar
Peter I av Ryssland. Han följde denne
bl. a. på ett fälttåg till Svarta havet och var
även med i ryska armén i slaget vid Narva,
där han emellertid gav sig fången till
svenskarna. Sedermera begärde han och erhöll
1704 tillstånd att träda i svensk tjänst samt
deltog 171 o i slaget vid Hälsingborg med
sådan utmärkelse, att han några dagar
efteråt utnämndes till major, men avled
redan nyåret 1712 i Ystad. Hans hustru
hette Catharina Dorotea Otto, och på
detta något ovanliga sätt ■—• genom hennes
tillnamn — inkom i släkten namnet Otto
som ett av åtskilliga medlemmar buret
förnamn.

Så länge Sverige förblev en krigförande
makt, valde även flertalet av ättens
följande medlemmar den militära banan. Jag
nämner endast majoren Johan Otto von
Friesen, deltagare såväl i Gustaf III:s
finska krig som i kriget 1808—09 och
innehavare av den s. k. dubbla
Svensksundsmedaljen. I senare generationer ha
ämbetsmän, skolmän och vetenskapsidkare stått
i förgrunden. En viss trygg vederhäftighet
och ett frasfritt, stabilt frisinne framträder
hos många av dem som ett omisskännligt
släktdrag. Märklig är bl. a. en krets av
icke mindre än tolv syskon, kusiner till
den nu bortgångnes fader. Till dem hörde
de båda framstående riksdagspolitikerna
Carl och Sixten von Friesen, bägge från
början skolmän, den förre sedermera
ecklesiastikminister, den senare ledare för
Liberala samlingspartiet; deras äldste broder,
Johan Otto, ävenledes läroverkslärare, blev
i sinom tid bibliotekarie hos Konungen och
lärare för arvfurstarna.

Av denna starka, alltmera genuint
svenska släkt föddes Otto von Friesen den 11
maj 1870 i Kulltorps socken i Jönköpings
län; hans föräldrar voro häradsskrivaren
Johan Adolf von Friesen och hans maka,
född ödman. Småland var alltså hans

barndomsrike och förblev hans stora
kärlek livet igenom, Småland med milsvida
skogar och fiskrika sjöar, med ödetorp och
minnen från hedenhös och med Sveriges
kanske strävsammaste befolkning.
Ingenstädes påminnes man så ofta och med sådan
rörelse som här om den hemvändande
Heidenstams ord, då han ser landskapet
glida förbi i sommarnatten: »där kommer
torpet, tigande och svart»; ingenstädes
sträcka sig i så ändlösa rader som här de
enkla, grå stengärdesgårdarna, som en gång
von Friesen, med sin djupa känsla för det
svenska folkets arbetsliv och mödor, har
kallat »vårt stoltaste och blygsammaste
nationalmonument».

Föräldrahemmet låg i de vilda, glest
befolkade delarna av den s. k. Finnveden i
västra Småland. Här växte han upp som
bygdens övriga barn, snarade gäddor,
strövade omkring i skog och mark och lade
grunden till sina för en humanist mycket
omfattande botaniska insikter. Men han
lärde också i grund känna något annat, som
blev av ännu större betydelse för hela hans
framtida livsinställning: cn fattig, men
förnöjsam och gästfri befolkning med trivsamt,
enkelt umgängesliv och gammaldags,
troget fasthållna seder. Kyrksamheten var
stor, och mången gick livet igenom år efter
år, vinter såväl som sommar, varje söndag
den långa, ofta milslånga vägen till och
från kyrkan, om också en och annan
framför den riktiga gudstjänsten föredrog den
s. k. käppatjänsten, som bestod däri, att
männen ställde sina käppar i vapenhuset,
läto gummorna gå in och höra på predikan
men själva stannade utanför och slogo sig
ned på en bänk för att språkas vid. I en
minnesskrift över Albert Engström har
von Friesen en gång på äldre dagar skrivit
ett bidrag med titeln: Albert Engström —
smålänningen. Vad han här ger är inte bara
en personligt hållen minnesgärd utan
formar sig till en hel liten kulturskildring från
Småland för några decennier sedan med

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1943/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free