Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några Fredrika Bremer-skisser från Amerika. Av Gunnar Svanfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några Fredrika B rem er-s kis s er från Amerika
Av Gunnar Sv anf eldt
-JN människas konstnärsdrift söker
sig ju ofta uttryck på skilda vägar. Diktaren
kan stundom sätta musik till sina visor,
han kan rita och måla på lediga stunder,
och kanske har han i ungdomen tvekat
mellan penseln och pennan. Ganska
sällsynt är det däremot, att någon uppnår
ett verkligt mästerskap inom två helt
skilda konstarter. I de flesta fall tränger
ju det ena uttrycksmedlet det andra till
sidan hos de riktiga begåvningarna. Men
när det gäller de mera betydelsefulla
personligheterna, får även deras dilettantiska
hobbies sitt intresse. Hos en stor författare
kan ett sådant konstnärskap på vänster
hand ha rätt att fånga eftervärldens
uppmärksamhet genom det ljus, som det —
låt vara mera indirekt — kastar över
diktaren och hans verk.
Till de tecknande och målande
skribenterna hörde Fredrika Bremer. Hon hade
tidigt fått handen övad. Barndomen var
ganska dyster för den fula ankungen
Fredrika, men det hörde till edukationen i
hennes strikta, högborgerliga föräldrahem
i empire-tidens Stockholm, att alla
behagfulla talanger skulle uppodlas, och om
Fredrika beredde dansläraren sorg, så tycks
hon med iver ha tillägnat sig ritlärarens
färdigheter. Det blev så småningom ett
behov för henne att få teckna och måla.
Sin teknik har hon fortsatt att utveckla
även som vuxen, kanske även sedan det
litterära skapandet och diskussionen av
tidsproblemen börjat fylla hennes liv. Bland
annat har hon målat miniatyrer. Ett par
små konstverk av detta slag, porträtt av
systern Charlotte och svågern Pehr
Quiding, har f. ö. behandlats av Karl Asplund
(Bonniers Veckotidning 1926, nr 30), som
ii—Ord och Bild, 52:0 årg. ~i6i~
konstaterar de fortsatta framstegen under
ungdomsåren mot ett säkrare handlag och
menar, att målarinnan Fredrika Bremer
var åtskilligt överlägsen »tidens dilettanter
i gemen».
Huvudparten av Fredrika Bremers
bevarade teckningar och målningar tycks
emellertid återfinnas i en rad skissböcker
eller album och består av relativt
anspråkslösa små bilder — mestadels porträtt —
souvenirer till kärt stöd för minnet. Sofie
Adlersparres och Sigrid Leijonhufvuds stora
Bremer-biografi — som f. ö. återger en rad
Bremer-teckningar, ehuru
reproduktionerna kanske inte gör originalen full rättvisa
— innehåller en förteckning på sju sådana
album, det äldsta från slutet av 1820-talet,
det yngsta från senare delen av den
amerikanska resan, d. v. s. från 1850—51. Alla
dessa häften har tidigare befunnit sig i
enskild ägo, men för någon tid sedan kom
det sjunde — det »amerikanska» — att
förvärvas av Uppsala universitetsbibliotek.
Det kan nog på sitt sätt bidraga till att
ytterligare något belysa den vetgiriga och
mångsidiga författarinnans odyssé i
adertonhundratalets stora framtidsland på andra
sidan oceanen.
Fredrika Bremers vistelse i Förenta
staterna och på Cuba från hösten 1849 till
hösten 1851 hör till de mera
anmärkningsvärda besöken av europeiska
kulturpersonligheter i Amerika under förra seklet.
En tid av två år är i och för sig ganska väl
tilltagen för en studieresa, och bortsett från
ett par kortare perioder av sjukdom och
rekreation blev denna tidrymd
utomordentligt väl utnyttjad. Fredrika kom för att
ingående lära känna ett nytt västerland,
ett västerland i vardande. Hon ville studera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
