Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Lofoten i nordisk konst. Av Torsten Svedfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten
S v e d f ei t
mera att odlas bl. a. av Hamsun i vissa
av hans nittitalsböcker och senare verk.
Ett av Lies märkligaste arbeten — de
nord-ländska eventyren och sägnerna med
titeln »Trold» (1891—92) — gör i sin tur
intryck av att ha tillkommit liksom i tävlan
med Kittelsens nämnda Lofoten-skildringar.
Till stor del rör sig Lie här även inom samma
ämnessfär som Kittelsen i sitt 1892
utkomna bildverk »Troldskab», där den
speciella nordlandsromantiken —- med
myterna och sägnerna om sjöormen,
trollfågel, Draugen etc. —• likaledes blommar
friskt och där naturmystiken än mer
förtätats.
Under samma skede gjorde sig även
Thorolf Holmboe berömd som konstnärlig
skildrare av denna nordnorska värld. Bland
annat illustrerade han på ett mycket
förtjänstfullt vis, med säker kunskap om
naturen och miljön i fråga, Petter Dass’
»Nordlands Trompet» — den ryktbare
nordländske 1600-talsprästens
lyrisk-topo-grafiska beskrivning av denna landsdel,
som alltjämt åtnjuter en sådan ojämförlig
popularitet häruppe. Är Holmboe i dessa
teckningar ännu i övervägande grad
naturalist, så kom hans skapande i
fortsättningen att gå mera i 90-talets lyriska
anda och knyta an till dess naturromantik.
Det kommer inte minst till synes i hans
finstämda, spröda illustrationer till Lies
»Den fremsynte», i den upplaga som utgavs
1906.
Helt i den realistiska stilen gå de
genremålningar, som Christian Krohg skapade
under sina uppehåll i Svolvær och på andra
fiskeplatser häruppe under senare hälften
av 90-talet. »Lofotbrev» och »Begravelse i
Nordland» äro namnen på ett par av de
mera kända bland dessa för mästaren
karakteristiska folkskildringar, till vilka
Lo-fotenlandskapet fått bilda den mäktiga
bakgrunden. Men Krohg var ju också en
betydande författare; och i detta
sammanhang är det på sin plats att särskilt erinra
om de briljanta resebilder från nordlandet
och saftigt målande skildringar av
Lofoten-livet, han på sin tid offentliggjorde och
sedermera har låtit ingå i andra bandet
av-sitt stora verk »Kampen for tilværelsen».
— En annan av »80-årenes» store, Erik
Werenskiold, fick likaledes skåda Lofoten —
ena gången i början av förra världskriget,
andra gången då det slutade. Men besöken
blevo helt kortvariga och det konstnärliga
resultatet — inskränkande sig till några
teckningar och etsningar — också
avsevärt mindre än beräknat. Själv beklagade
han detta och uttryckte ej sällan sin
längtan att åter en gång få uppleva de
oförglömliga färgsensationerna på dessa
nordliga latituder. »Jeg missunner dig å komme
til Lofoten, der jeg har vært så alt for lite!
––Lofoten og høifjellet, — om jeg
nu hadde vært ung og sterk!» — skriver
han bl. a. i ett brev från 1938, knappt ett
halvår före sin död.
Det var i detta sekels begynnelse som de
svenska konstnärerna, en efter en, började
söka sig till Lofoten, där de sedan under
årens lopp skulle möta sina norska kolleger
i ädel tävlan om att med pensel eller penna
föreviga något av denna ständigt lika
fascinerande natur. — Tio år senare än
pionjären Pelle Molin kom sålunda Albert
Engström hit upp, via Lappland och Narvik.
Sina intryck av Lofotenlandskapet och av
livet i hamnarna under fiskets högsäsong
har han delgivit oss i ett personligt
underhållande resekåseri. Alldeles speciellt
fängslades han här av de ädelt formsköna
nordlandsbåtarna, vilkas släktskap med forna
tiders vikingaskepp han också
framhåller (f. ö. ägde han ju själv en dylik, som
han var mäkta stolt över). Det rent
bildmässiga resultatet av denna expedition
synes dock ha blivit mera magert. Samma
år (1905) var även Oscar Hullgren för första
gången i Lofoten, närmare bestämt i
»huvudstaden» Svolvær. Svår otur med vädret
484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
