Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte och sjunde häftet - Svenska romaner. A Staffan Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska romaner
Av Staffan Björck
XIL- ILLE man roa sig med att ordna den
senaste säsongens svenska romaner i en linje
efter deras litterära art, så skulle Banketten
av Marika Stjernstedt komma längst ut
på den ena flygeln och Bertil Schütts
Triangelsolo i den andra änden. De böckerna är
i samtliga avseenden varandras konstraster,
och det är med välbehag man konstaterar, att
vår bokproduktion inte är mer nivellerad, än
att så olika stämmor kan göra sig hörda.
Att mot alla naturlagar den åldrande,
aristokratiska damrösten ljuder vidast, är
visserligen inte att ta fel på. Mycket summariskt
kan man säga, att den författargrupp som
Marika Stiernstedt tillhör, tiotalisterna, är
den sista som haft grepp om en stor läsekrets
och icke behövt förtrösta på ambitionen hos
ett exklusivt fåtal. De förtjänster och den
begränsning, som givit tiotalisternas
produkter denna rangplats, åskådliggöres väl av
Banketten. Det är en intelligent, kultiverad och
lättillgänglig bok, som spelar i två miljöer,
varmed författarinnan är väl förtrogen och
vilka också attraherar den normale läsaren,
förkrigstidens vänliga Paris och
storbourgeoisiens frostiga Stockholm av i dag.
Språkdräkten är tyvärr vårdslösad; kanske sympatiserar
förf. med en av sina figurer, »som ansåg
kläders något mer eller mindre välsittande vara
skräp». Men berättelsen är avgjort
medryckande och förvecklingens trådar knypplade
med rutinerad fingerfärdighet: Folke
Bernadottes aktion råkar ge den stenrike men
resignerade bankiren Jacob Cottonn ny kontakt
med den vännina av slavisk extraktion, som
han en gång älskat i Paris, medan han var ung
och levande, innan han gift sig anrikt men
kärlekslöst. Hans radikala ungdom har
återuppstått i sonen Ivar, som sagt kapitalismens
hydra farväl och blivit kommunist; dottern
som lever i ett Strindbergsäktenskap har
sökt förlösning i ett kärleksförhållande med
en vän till Ivar, som är än mer kommunistisk
än denne och bär det ominösa namnet Rex.
På själva sin 6o-årsbankett är Jacob Cottonn
i en stor ibsensk seen redo att tillkännage
sin förändrade samhällsuppfattning, då mitt
under talet bud kommer, att den älskade dot-
tern hellre än att fjättras i förnedring tagit
sitt liv. En optimistisk slutvignett öppnar
utsikten mot Ivars framtidsväg som skall gå
över Paris ... — Av rikmännens kast kan
tydligen endast de räddas som frivilligt
enrollerar sig på den andra sidan; att tjäna
penningen leder till andlig forstening.
Andäktigt lyssnar förf. till den kommunistiska
förkunnelse, som frambärs av Ivar och hans
vänner. Men medan Marika Stiernstedt sålunda
i politiskt avseende radikaliserats och lämnat
bakom sig den liberala tante Alberta med
hennes skräck för ryssarna, så är hennes sätt att
skriva romaner sig fullkomligt likt. Banketten
är med sin mångfald socialt förankrade och
klart om än icke djupt sedda människor, sin
fylliga och intresserade miljöskildring, sin
virtuost invecklade intrig och sin chosefria
prosa en god exponent för den nu halvt
klassiska berättartraditionen hos oss.
Det kostar ansträngning att ställa om sig
från Banketten till Triangelsolo. Också där
figurerar visserligen kommunismen men som
myt, en av manssamhällets förödande myter;
också där händer ett och annat, men det är
ett symboliskt skeende; också där är lokalen
Stockholm, men det är ett surrealistiskt
Stockholm, där husportarna är syfilisfrätta munnar
och människorna är tomrum utstansade ur
snöfallets deg. Bildraseriet upphör icke att
hetsa Bertil Schütt; redan den första lilla
sidan i hans nya bok rymmer dussinet
expressiva bilder, men i metaforernas feberflammiga
hav simmar öar av vardagsrealism, t. ex. en
verkligt kvick skildring av en personalfest hos
ett stort företag. Vad som emellertid ligger
denne excentriske artist varmast om hjärtat
och som han för fram både på det realistiska,
det samhällssymboliska och det surrealistiska
planet är allsexualismens evangelium. Boken
handlar om tre sexuella solister, som förgäves
försöker sjunga i kör. Den moderna kvinnans
otillfredsställdhet som könsvarelse är
produkt av tidens ångest och förvridenhet och
samtidigt deras orsak. Hur lyckliga är icke
i gengäld snöflingorna, »som kastades mot
kyrkfönstret som viljelösa albinoinsekter.
Uppflugna på varandra kunde de ändå ut-
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
