Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid i Valencia och i döden - LX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han förrädare och skurkar,
Deras farbror äfvenledes,
Hvilken dådet hade uttänkt.
Som en man af ära androg
Han sin klagan ridderligt.
Sig ursäkta vilja båda;
Men försöket är förgäfves.
Ordet dör på läppen bort.
»Talen», utbrast Cid än högre,
»Är det sanning, hvad jag säger?
Tillstå’n eller dö’n.» -
»Den där»,
Sade hånfullt Garzia Cabra,
Med sin röst, som härmar stålklang,
Och med sitt oskurna skägg,
»Vill er, grefvar, här blott skrämma;
Gånge han till sina Mohrer.» -
»TigenI» afbröt Don Alfonso,
»Här det gäller lag och domsrätt,
Svarande, er tillhör strida,
Tre mot tre; I grefvar båda,
Och er farbror äfvenväl!
Å den andra sidan välje
Den som förorättad blifvit
Tränne män till strid mot er.»
Cid på stället korat ut
Trenne tappra bland sitt följe,
Don Bermudes med två fränder,
Att bestå den hårda strid;
Tog därpå från kungen afsked
Och drog till Valencia hem.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
