Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Dagsbergs socken.
Dagsbergs socken.
nen har en fast folkskola.
Skolkassa finnes till ett belopp af
omkring 200 kronor.
Gårdar inom socknen äro: Beteby
2’/„ Brunneby 2, Bråborg 10,
Dags-berg 77/8, Djurö, roterad för 1
mantal, Drögestad 23/4, Eggeby 3,
Gil-lerhälla 1, Grånestad 23/t, Lilla
Si-dus 2, Ljunga .l1^, Mannheim 1,
Marby 21/2, Stenbro prestgård 1,
Stora Sidus 21/,, Tångestad 2%
Unnerstad 2 och Östad 1 mantal.
Hufvudnäringen är åkerbruk.
Binäring är fiske i Bråviken. På
Djur-ön finnes sedan 1700-talet ett
hol-länderi af holländsk ras. (Se Djurö.)
Vid Lilla Sidus bearbetades på
1840-talet en silfvermalmsanledning.
Socknens hela utsädesbelopp är
1,147 tunnor spanmål och 500
tunnor potatis. Af kreatur framfödas
här 105 hästar, 150 oxar, 24
tjurar, 580 kor, 65 ungnöt, 100 får
och lika många svinkreatur.
Daæberghs socken finnes
omtalad år 1330, då Nikolaus nämnes
såsom kyrkoherde härstädes. Under
samma namn förekommer socknen år
1377, men år 1481 skrifves namnet
Dagonsberg. Tillsammans med
Krokek har Dagsberg i långliga tider
utgjort ett regalt pastorat af 3:e
klassen. Krokek kommer enligt kngl
förordning af d. 31 mars 1857 att
vid nuvarande komministers afgång
skiljas från Dagsberg.’ Genom kngl
förordning af den 19 februari 1875
är Dagsbergs pastorat uppflyttadt
från 3:e till 2:a klassen. —
Kyrkans ålder är obekant. Visst är
likväl, att den är ganska gammal,
och att "långt efter dess fundation"
skänktes år 1330 jordegor till henne
af riksrådet och riddaren Ulf
Abjör-nasson (Sparre) till själamässors
hållande för sig och sin fru Kristina
Sigmunsdotter. Kyrkan har
åtskillige gånger undergått stora
reparationer. Första större reparation
försiggick 1777— 79, då nuvarande
tornet i modern stil uppbyggdes.
Redan förut hade kyrkan ett ansenligt
högt torn, men detta var så svagt,
att man icke tilltrodde sig att hänga
klockorna i detsamma, utan hängde
de den tiden i en klockstapel. På
den större af dessa klockor lästes
följande inskrift:
Uti Herr Nilses tid jag stöftis om,
Thertill halp mänger Man from.
1562.
På den mindre stod med munkstil:
Jhesus. Nasarenus. Rex. Judeorum.
Hilf Got Maria heraf.
Dessa båda klockor äro sedan dess
omgjutna. — Sista reparation å
kyrkan försiggick 1863. Kyrkans längd
är 84 och bredd 50 fot. Sakristian
är byggd med stjernhvalf.
Altar-taflan är målad af Hörberg år 1807
samt föreställer Jesus, när han för
sina lärjungar framställer ett barn
och talar om den störste i
himmelriket. Den gamla altartaflan, med
sidokolonner, är ännu i behåll. Den
föreställer Kristi uppståndelse och
undertill en luthersk prestfamilj.
Dess ålder är obekant.
Predikstolen är af gammalt bildhuggeriarbete.
Orgelverket är om 61/2 stämmor
samt är bygd t af Eberhard t år 1811.
I kyrkan har förr hängt tvenne
hufvudbanér det ena öfver
"öfverstelöjtnanten af kavalleriet och Hans
Fursteliga Durchlauchtighet Hertig
Adolph Johans Directeur på
Bråborg,- Johan Georg von Bræmer till
åminnelse, som varit född på
slottet Ehrenstein i Dyringen är 1627
och dödt i Stockholm ar 1679"; det
andra hufvudbaneret | öfver "Hans
Furstl. Durchl. Adolph Johan,
Phalz-Grefve vid Rhein i Beijern, Gulich,
Cleve och Bergen, Hertig etc.
Trogne Tjenare och Hof-Junkare, Den
Edle och Wælborne Tomas
Will-helm Brus, född på Warbergs Slott
d. 10 Martii 1664, död på Stæborgs
Slott d. 24 Disem. 1679". Dessa
baner förvaras nu å annat ställe.
I kyrkan äro begrafne en jungfru
Elisabeth von Buelow samt i koret
enligt grafinskrift "Erlig och Wel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
