Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 3. Indiens bhaktireligion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
fjärran från verklighetens buller, den skall förverkligas
i handling, i mänsklighetens oavlåtliga självoffer, i
arbete och möda för världens framåtskridande.
Obesvärad av den historiska verkligheten förklarar
Tagore, att det helt enkelt icke är sant, att Indiens
urgamla religiösa visdom skulle vara rent världsfientlig.
Det är icke världen överhuvudtaget som upanishadernas
fromhet förnekar utan endast världen som föremål för
själviskt maktbegär och snikenhet, medel att
tillfredsställa vår högfärd och vår njutningslystnad. Arbetet,
tekniken, framstegen, herraväldet över världen behöva
ej betyda själens slaveri, om den blott vet att bibehålla
fästet i upplevelsen och förverkligandet av enheten. Det
är sant, erkänner han, att västerlandet just på denna
punkt har ett litet försteg framför Indien. Västern
tänker sig det gudomliga som vardande. Det blir till under
handling, det är livsströmmen själv i dess eviga rörelse.
Indien ser det som vilande fullkomlighet, och man menar
sig kunna nå det endast i stilla världsfrånvänd
overksamhet. Här behöver Indien lära av västerlandet. Indien
behöver mera handlingskraft, verksamhetsbegär,
framåtanda, om dess folk skall bli något annat än ett släkte
av menlösa drömmare utan förmåga att värja sig mot
de hårdhänta och hänsynslösa europeiska inkräktarna.
Så långt Tagore.
Man kan inför hans kulturkritik knappast undgå att
fråga sig, om den dådkraft, som gjort de västerländska
folken till världens behärskare, verkligen icke är något
annat än en liten detalj i vår kultur, som utan svårighet
kan lösgöras från sitt sammanhang och infogas i Indiens
blida och fridsamma mystik. Den klara, nyktra tanken,
blicken för verklighetens krav, det hårda handlaget är
väl till sist en naturbegåvning, som ingen religiös eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
