Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afstumpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afstumpa
Afsäga
Afstumpa, tr. Afstympa. [D. afstumpe.]
the affstumpade döde kroppar. Girs Gust. 1
kr. 3. O i Hoffpersoner och furstlige
favoriter, iagh ... förmanar eder, at i icke fördröien
til at affstumpa och stäckia edre vingar och
flädrar. Schroderus Hoflef. 109. läto
affstumpa hoorkonorna theras näsor. Albert.
2: 260. Otte- och aftonsång skall hållas
fullkomlige och icke afstumpas. Bidrag 1:15
<1583).
Afstygga, tr. Afskräcka, af hålla, hindra.
■(Jfr Stygga.) the skulle ... affstyggias ifrå
theras naturliga mat. Sal. vish. 1536 16:3.
man affstygger folket ifrå godha gerningar.
Falck 37 a. affstyggias ifrå syndena och then
stora säkerheten. P. L. Gothus
Under-visn. 6.
Afstyggelig, adj. Vederstygglig, intet
älendare och affstyggeligare folck är på
ior-denne. P. Erici 6: 81 a.
Afstymplig, adj. Som förtjenar af
stympas. afstympeliga hufvuden. Dalin Vitt. 3:244.
Afstå, intr. han skulle affstå medh (ifrån)
then hårde beplichtelse ... till then
tyransk-lige Danska Konungen. Svart Kr. 22.
Afståndig, adj. Afstående (från), the
giorde honom ifrå sitt förehafvande genom
theras anseende affståndigh. Schroderus
Liv. 623
Afstäcka, tr. Stäcka. Herren Zebaoth
skal affhugga quistanar medh macht, och
aff-steckia thet högt ståår. Es. 10:83. han...
affstecker mina dagar. L. Petri Dav. ps.
102:24. man afstäcker foglarna theras flädrar.
Schroderus Kors. 507. min krafft (är)
aff-stäkt. Hoflef. 266. var thèras store modh
myckit affstäckt och försvaghat. Liv. 81. all
theras macht bleff ther medh affstäckt, och
kunde icke vijdare göra motstånd. Ders. 239.
han affstäkte Tribunernars välde. Ders. 937.
j affstäcken honom, som tänker til eder at
bespotta, hans lusta antingen medh
stillatigande eller låtandes honom blifva uthi sin
meening. Hels. beg. skattk. 133.
Afställa, tr. 1. Afskaffa, han ... saadana
olagligha thwngar (pålagor) aldelis schal
aff-stella. Gust. 1 reg. 3: 47. skal thå ...
borga-læge affstellas. 4:170. — 2. Aflägga,
upphöra med. rådandis them att the sådana
theras skalkehett affstella. Gust. 1 reg. 7: 2.
— 3. Afstyra, afvärja, försöka igenom
öd-miukhet at afställa vreden. Girs Joh. 3 kr.
67. Itt förbund skal therföre göras, at
tve-drächt och krijgh må affställas. R. Foss 29.
Medh then bönen, Inledh oss icke vthi
frestelse, kunne wij så många dieflar medh
theras anfechtingar och förgifftiga pilar
affstella och öffuerwinna. P. Erici 2:78 a. Stella
aff thet blodz vthgiutàndet som tå
tilstun-dadhe. O. Petri Kr. 311.
Afstängsle, n. Afstängdt rum. så
länge-kalfven går lös, måste han stå för sig sjelf,
uti et något trångt afstängsle. Carleson 288.
Afstöt, m. Afsättning (från embete),
störtande, thetta war orsaken till hans ytersta
fall och affstööt. Svart Kr. 162.
Afstöta, tr. Afsätta. Peder Synnanweder
och M. Cnutt... hwilka Kong. G. hade
aff-stött iffrå theres embete. Svart Kr. 86.
Afsvassa, tr. Af snacka, med fagert tal
afnarra. [T. abschwatzen.] Lamia kunde
så smickra medh konung Demetrio, at sedan
hon hade honom heelt förblottat, affsvassade
hon honom tuhundrade thalenter, som the
Athenienser hade beviljat honom til
krijgs-sakerne. Schroderus Albert. 4: 261.
Afsvetta, tr. Utsvettas. j lidhandet
aff-swetta ährogirugheten. P. Erici 6: 93 b.
Afsvida, tr. Afsveda. [Isl. svida] theras
hoffuudhåår icke eens affswidhit war. Dan.
3: 27.
Afsyn, f. Exempel. I ceder och metall
bör man ehrt minne grafva, Och eder lager
bör, tå verlden står, stå grön, Och all vår
efterverld ther af en afsyyn hafva, At
tapperhet och dygd och troo här haft sin löön.
Rudeen 173.
Afsyna, tr. Vid synförrättning afhända,
frånkänna. när någre syner holdne bleffue
emellan frälset och skatten, tå bleff mest
al-tijdh Cronan thet eena stycke jordh effter thet
andra affsynt, och under frälset lagt. Tegel
Gust. 1 hist. 2:114.
Afsyn deri ig, Afsönderlig, adj. Särskild.
[T. absönderlich.] een affsynnerligh sessions
ordning. HSH 30:102 (1634). de villia vår
käre broders stora arbethe och flijt medh
någon affsönderligh recompense betänckia.
30: 98. skole samma instructioner och
missiver förseglas och dem företryckes ett vist
affsonderligitt secret. 33:228 (1636). — Adv.
Vij hafve Regeringen igenom våre deputerede
affsynderligh uptäckt, huru vidt vij meena
vidh thenne tijdh ther uthi (i
fredsunderhandlingen) vara at gåå. Stjernman Riksd.
2:882 (1634).
Afsäga, tr. 1. Uppsäga; aflysa. skulle
han (kon. Sigismund), aldeles ifrå Sveriges
Crono och regemente affsagd vare.
Stjernman Riksd. 1:496 (1600). de afsade den edh
the hade svurit kong Erich. Carl 9 Rimkr.
125 (1569). Freden the thå affsade. Hund
Er. 14 kr. v. 61. hafve ingen macht landbon,
thes hustru eller barn afsäga (till afflyttning),
så länge giftostemna varar. Lag 1734, J. B.
16:3. haffue wij åff sagt och med thetta vart
opna breff affsegiie samma nyliga på lagdan
twnga. Gust. 1 reg. 4:297. — 2. Tillsäga,
förkunna, förklara, säja hvad de hade i
sinnet, antingen de ville hålla fred med
Konung Erie eller afsäja honom en uppenbar
feigd. Tegel Er. 14 hist. 57. han affsagt
them Romarom fiendskap. Schroderus
Liv. 864. Med prep. med: hade the i
be-falning at affsäija them Romarom medh krijgh.
Liv. 19. Hos the hedniske solenniteter och
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
