Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dusta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dusta
— 167 —
Dvergsnät
Dusta, intr. Rida dust, tornera. om duu
icke duster medh mig. B. Baners Visb. 43.
D. ihop, sammandrabba. När tvänne haft
sak mot hvarannan på trycket eller i lösa
papper, ha de kastat saken ifrån sig och
dustat ihop med örfilar och skälsord. Dalin
Vitt. II. 6:21.
Dustehus, n. Torneringshus. Så många
då vore de sadleda hestar alt för det duuste
huuss. B. Banérs Visb. 43.
Duts. Blifva d., blifva du, dubröder.
[T. dutz, m., tilltal med du; D. duus.] the
bleffue på sidlychtonne- the bästa vänner
och dutz eller svurna brödher. Fortun. 30.
Dutsa, tr. Kalla du, dua. [T. dutzen.]
en herre plägar dutza sine käre tienare och
söner, them han aff hiertat älskar.
Schroderus Albert. 2: 205.
Dval, n. 1. Uppskof, dröjsmål. [Isl.
dvöl, f.] i denna grop skall du låta lifvet
utan alt dval. Björner Kämp. Sorle 8. —
2. Sömnaktighet. Spegel Ord.
Dvala, intr. 1. Uppskjuta, dröja. [Isl.
dvala.] och wart en long tijd dwalat til ena
tilskickade (beramad) stund. Psalmb. 1536
85. — 2. Slumra. Lind Ord.
Dvale, m. 1. Slummer. Bleff iagh fast
trött aff mykin mödha, Ty ladhe iagh migh,
til at få hwilo och dwala. Tob. com. C 1 a.
samma synd är wisserligha än nu til och
leffuer, men hon ligger j dwala eller soffuer.
L. Petri Skyld. E7b. jagh fast tungh och
sömpnigh är, Hvarföre migh nedhlägger häär
Såå länge (till dess) jagh een dvala fåår.
Olfson Tre vise män B 4 a. en snark eller
en djup dvale. Dalin Vitt. 6:61. — 2.
Hvila, ro. j thenne logha är fast heet (hett),
och ingen roo eller dwale. Psalmb. 1536
19. Vthaff mitt fall vpretta migh, Lät migh
komma til dwala. Psalmb. 1572 28 a. — B.
Hänryckning, kom en dwale (lxcmai<;)
offuer honom, och han sågh himmelen öpen.
Ap. gern. 10:10. tå kom iagh vthi en dwala,
och sågh ena syyn. 11:5.
Dvaledryck, m. Döfvande dryck,
sömndryck. at en patient skal ej ha mykken
pläga... Tå plägar läkiaren en^ dvaledryk
bereda. Spegel Guds verk 263.
Dvalekalk, m. Berusande kalk.
dreg-gen aff dwala kalken haffuer tu- vthdrucket.
Es. 51:17. Sij, iagh tagher then
dwalakalc-ken vthu tinne hand, samt medh dreggenne
aff minne wredhes kalck, tu skalt icke meer
dricka honom. 51:22.
Dvaleri, n. (freden) bringer å banen
Daad-löse syslor, lärdt dvalerij, förgäfligit
arbet, Tijdförderff uthi leek. Stjernhjelm
Lycks. är. 1 intr. Menas dermed dvala,
försoffning, lätja, eller betyder ordet (såsom
Mnt. dwalerie, dwelerie) villfarelse,
förvirring, virrighet? Jfr T. dwaler, narr, tölp,
dumhufvud.
Dvaling, f. Villfarelse. [Mnt. dwalinge.]
alle ewangelia, episteler, prophetier the i sig
annet haffue eller hölle än tilbörligit är oc
haffue medh sig nogre dwaling eller läre
som är aff then helge romerske kirke
för-dömbd eller förbudin. HSH 16:28 (1526).
Dvalm, m. och n. Dvala. [T. dwalm.]
Döden dväler i dvalm alt hvad här lefnat
och lijf har. Stjernhjelm Here. 71. (Se
Ordlistan till Here.) Een dödlig dvalm
in-taar migh mijna lemmar. U. Hjärne Vitt.
176. Han jaga’ bort det dvalm, som Svenska
modet söfde. Dalin Vitt. II. 5:23.
Dvalma, intr. Dväljas. (Jfr D väl ma.)
den kärleek, som vij hafva til våra vänner,
han följer fuller dem in i grafven, men han
blifver och dvalmar intet der qvar, så at han
förgåss, uthan han varar så länge vij lefva.
Dijkman 14.
Dvas, n (?). Dvala, sanslöshet. [Mnt.
dwas.] Dvas, aliter Döös, stupor, amentia,
delirium. Stjernhjelm Ordlista till Here.
Vett och sinne gå bort, fördvälmas i dvaas
och i glömsko. Here. 520. lefva i sus och
dus, i dvas och svas. Svedberg Ho tror 8.
Dvasari, n. Dårskap, fåvitska,
galenskap. [Mnt. dwaserie.] för:na (Luthers)
dwasarij och falske lääre mykit gaar aff
o-lerde manna oförnumsth. HSH 16: 25 (1526).
Dvasig, Dösig, adj., insensatus, uhrsinnig,
galin, stupidus, vertiginosus. Stjernhjelm
Ordlista till Here. [Mnt. dwasich.] fänaden
förskräckias (då en jordbäfning förestår),
blifva antingen dumma och dvasiga (dåsiga)
eller ock heel yra och såsom galna. U.
Hjärne Anl. 151.
Dvasighet, f. Dvala. Chymien, som
länge legat fördold i stoft och mörker, fick
tilfälle at resa up hufvudet och vakna up
efter sin långa dvasighet. U. Hjärne Orth.
107.
Dvelk, m. Ett slags groft lärft. [Mnt.
dwelk, T. zwillich.] ett stycke duelch.
Stjernman Com. 1:372 (1591). 1 styck
Dvelck. 1:573 (1612). Rysse Dvelk. 1:817
(1622). Dvälk, m. & n., gewichste oder
ge-steifte Leinwand, steif Kanevas. Lind Ord.
Dverg, m. Spindel. Dvergh, Spinnel,
Araneus. Schroderus Lex. 61. Spinnelen
... heter och är en dvärg. Stjernhjelm
Öfverskr. Dvärger eller spinneler.
Schroderus Hoff. väck. 155.
Dverghatt, m. sade the them (dvergarne)
haffua sådana hattar vppå sich at ingen kunde
see them, aff huilkit man än nw weet tala
om dwergha hattar. O. Petri Kr. 6.
Dverglnna, f. små dvärger och
dvärg-innor. L. Paul. Gothus Mon. pac. 345.
Dvergsnät, n. Spindelväf, hans tröst
bliffuer om intet, och hans hopp såsom itt
dwergsnäät. Job 8:14. wäffua dwergs näät.
Es. 59:5. thet gemene ordspråket lyder: at
lag och ordningar äro lijkasom ett
dvergs-näät, ther små flugor väl fastna uthi, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
