Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fördragelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fördragelse
— 259 —
Fördröjning
delar skull. / Mos. 36:7. — 3. Refl.
Belöpa sig. och fordrogh sigh wthgiffthen lika
medh wpbyrdhen. Gust. 1 rég. 3:116. —
4. Refl. Sluta fördrag, öfverenskomma. the
siig med for:nde Söffuerin saa wenliga haffua
fordragit. Gust. 1 reg. 2:173. thet köp giorth
war .. . skal stondandis bliffua, ... wthan the
siigh annerlwndhe aff beskedelighet och godt
wilia fordragha. 1:203. ryckia up lägret och
fördraga sigh medh fienden. Schroderus
Liv. 148. fördrogho sigh så medh honom,
at the gifva skulle fämtijo pund sölff. Ders.
644. Om rumett (stället för
stillestånds-underhandlingeri) fördrage sigh wäll begges
rijkers commissarier. Hallenberg Handl.
12 (1611). — 5. Förlika, then saack förlika
eller fördraga them emellan. Skråord. 233
(1545). ladhe rikesens rådh sigh så ther
emellan, at saken wardt fördraghen. O. Petri
Kr. 278. tu all mögeligh flijt skal använda,
at tu oss medh’ konungen fördragher.
Pe-trejus Beskr. 2:199. Hertig Bernardt kunde
ingen lijdha jempte sig, Pfalsgraff Christian
ingen öfver sig; Canzleren sökte medell att
fördraga dem. A. Oxenstjerna (HSH 33:
60). Refl. Förlika sig (med), förlikas,
öfverensstämma. han tagit en tysk cantzlij
schriff-were ... vdaff daghe. och inthet fördraget
sigh medt målssäijenderne. Hist. Handl. 13:
1:302 (1567). icke kunna två hanar väl
fördraga sigh om en höna. Colerus 2:198.
någhot inmengis som sigh med Scrifftenne
icke fördragher. L. Petri Kyrkord. 44 a. —
6. Eftergifva, fördrage wi edher åff
synnerlig gunst eth hundrad marek ortuger åff
then taxen i oss giffue skolen. Gust. 1 reg.
6:202. wij ... kalle til ewentyrs til bake igen
then dell (af skatteri) wij eder i fiordh
fördragit haffue. 7: 85 teckies eder nåde them
j noghon mötte j gærden fördrage. 4:414.
Fördragelse, f. Tidsutdrägt, ij fordre
mitt skrifftelige betenckende vthan nogen
fördragelsse. HSH 7:40 (1590).
Fördragt, f. Fördrag, öfverenskommelse.
[Mnt. vordracht.] Hertug Magnus till Saszen
... haffuer gått på en fordrakt med the
Lub-ske, i så mötte atuj (att vi) skulle giffua her
theris godz löst. Gust. 1 reg. 8: 319. huar
thet så skeer, ath thet komber tiil frijd och
fordragt emellan them. 9:9. forhöra oc
ransaka saken till en endelig enda oc wenlige
fordragt. 9:108. han icke går j nogon
ytter-ligere fordragt eller handling med the Lubske.
10:12.
Fördreja, tr. Uppskjuta. [Mnt. [-vor-dregen.]-] {+vor-
dregen.]+} dog agte vij ickj tiilbacke at sette
for:de möthe, vthan begeere at ethers
hog-(mägtighet) sama bestelte tiidt fordreye och
framsetie wele tiill laurentij. Gust. 1 reg.
5:77. Jfr Fördraga 1.
Fördricka, tr. Dricka bort, dricka upp.
[T. vertrinken.] the haffua ... såldt pijghor
för wijn, och fördrucket them. Joel 3:3.
(han skall) ingenn annen på rustningh sin
veria låne, ey heller then fördricke.
Schmedeman Just. 24 (1545). thesse öölfechtare
. . . fördrucko siäl och lijff. Kemner 67.
Många fördricka ... theras sinne, förnufft och
minne. A. Laurent» Verld. speg. 617. the
förslösa och fördricka alt thet the äga.
Pe-trejus Beskr. 5:6. — Refl. han föräter och
fördricker sigh. Schroderus Hoflef. 196.
— Part. fördrucken, försupen, här ähr
ett oförnufftigt och fördruket folk. Fin.
handl. 9:159 (1556).
Fördrista, tr. Göra dristig. [Mnt. [-vor-dristen.]-] {+vor-
dristen.]+} the ropade och skrijade vp i
himmelen vppå Måns Nilson, at han så
skende-ligen skulle förråda them, fördristandes them
til sådana öfwerdådighet. Svart Kr. 172. —
Refl. 1. Vara dristig, försmädharens hand,
som han emoot thens Alzmechtighas helighä
Hws vthreckt, och sigh högheligha fördristat
hadhe. 2 Macc. 15:32. — 2. Dristigt
förlita sig (på), trotsa på. the som slotten
innehaffua fördrijsta sich ther vppå, och göra
mykin oret och öffuerwold. O. Petri Kr. 175.
— 3. Våga sig. the Romare sigh icke uth om
läghret fördristadhe. Schroderus Liv. 462.
Fördristelse, f. Dristighet. thenna stora
säkerheet och fördristelse til at synda. L.
Petri Bot A 4 b.
Fördrunkna, jntr. Drunkna, föll han
oförvarandes nidh aff bryggian uthi elffuen
och således fördruncknadhe. Leuchowius
178. the som fördrunckna j theras kötzligha
lusta. Matth. 7: 6 (glossa) sorghevatnet och
bedröffuelsens våghar gå så högdt, och när
upp i munnen, at han moste lijka som medh
håret ryckia honom ther uth, om han icke
aldeles skal fördrunckna. L. Laurent»
Pr ed. .20.
Fördrägtig, adj. Försynt. Lind Ord.
Fördränka sig, refl. Drunkna, hiorden
brådstörte sigh vthi sion, och fördrenckte
sigh. Luc. 8:33.
Fördräpa, tr. Dräpa, wordo fördräpne
vthaff ormane. NT 1526 1 Cor. 10:9.
Fördröja, tr. och intr. 1. Förhala, iagh
förmerker at j fördröyen tijdhen. Dan. 2: 8.
— 2. Draga ut på tiden med, utsträcka.
och fördrögde han talet in til midnatt. Ap.
gern. 20:7. — 3. Dröja. Mose fördröghde
komma nedher aff berghena. 2 Mos.
32:1.-När tu gör Herranom tinom Gudh itt löffte,.
så skalt tu icke fördröya at hålla thet. 5 Mos.
23:21. han fördrögde offuer then tijdhen som
han honom förelagdt hadhe. 2 Sam. 20: 5.
Fördröjelse, f. Dröjsmål, uppskof, tå
the hijt komo, vthan all fördröyeise, daghen
ther effter satt iagh för. retta. Ap. gern.
25:17. Herren fördröyer intet sitt löffte,
såsom somlighe mena thet wara fördröyeise.
2 Pet. 3:9.
Fördröjning, f. tu tina barrias fiendar
... medh sådana fördrögning och försköning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
