Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förraska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förraska
— 288 —
Förrrädeliga
Förraska, tr. Öfverraska, öfverrumpla.
[Mnt. vorraschen.] om tu icke haffuer acht
vppå honom (skalken), så förraskar han tigh.
Syr. 19:24. förraska fiendanar. / Macc. 4:3.
tå lijffuet är oss som sötast och kärast, så
förraskar oss dödhen. Schroderus Hoff.
väck. 225. en af Greker samlad macht Var
redo, som en blixt Epirus att förraska. C.
Gyllenborg Andr. H l b.
Förraskan, -raskning, f. -raskeri, n.
Öfverraskning, öfverrumpling, fingo Nielss
Stensons tienare Grimshuss in med
förraskan. O. Petri Kr. 187. Söffuerjn norbys
parti) haffua aather offorwareth giordt en
for-raskningh in j blekingh. Gust. 1 reg. 2:47.
finge the Swenske in Läcköö Slott medh
förraskning. Svart Kr. 46. han bescriffuer
the Lubskes anslag vara, ... om the kunne
göre noget forraskerij jn på Vesthergötlandt.
Gust. 1 reg. 10:123. Så skulle han haffue
brukatt lagssenz sed Och skriffuit oss
wppen-bare feygde breff till, . .. Men förraskerijd
war hanz bäste konst. Myst. 26.
Förrera, se Furera.
Förrig, adj. Förre, de nu varande
borgare dubbelt emot förrigt (det förra) moste
utgiöra. Stjernman Riksd. bih. 369 (1657).
Med förriga post bekom jag din schrijffuelse.
A. Oxenstjerna Bref I. 2:29. the förrige
konungar. Peringskiöld Heimskr. 1:288.
Nu var K. Alexander kommen til sin hälsa
•och förriga kraffter igen. Sylvius Curt. 237.
I ser mig nu såsom en, den der kommit
från sina förriga villfarelser. Ehrenström
67. Förråd ofta vi få, så snart det förriga
tryter. A. Nicander Vitt. 6.
Förringa, Förringra, tr. Minska,
nedsätta. [T. verringern.] motthe thu och
förringra noget af thet anne.t embetzfolk, så att
thu icke hulle flere änn som nögist behöffdes.
RR V31544. the som samme mynte
för-achte och thet förringe uthaf thet värde som
thet är slaget opå. Stjernman Com. 1:366
(1591). — Refl. hennes kärleek måtte haffva
förringat sig. U. Hjärne Vitt. 36.
Förringelse, f. Förringande. Christi
såår haffua icke .. . varit honom til någon
smääleek, neesa eller förringelse. P. J.
Gothus Tål. G 3 a.
Förringring, f. Nedsättning. [T. [-ver-ringerung.]-] {+ver-
ringerung.]+} inlendzske varers förringring.
Stjernman Com. 1:109 (1550).
Förrosa sig, refl. Rosa sig, berömma
sig. icke heller skryter han och ståtar aff
sitt, eller stoltzerar (förroosar, ostenterar sigh)
ther uthi. Comenius Tung. 840.
Förroten,.adj. Förruttnad, rutten. [Isl.
r.otinn.] thet friska watnet förskemdt wardt
medh förrotet blodh. L. Petri Sal. vish. 11:7.
Förrotera sig, refl. Sammanrota sig.
Om någre äre som sig ... förrotere eller
för-binde emot deres öfverhet. Schmedeman
Just. 38 (1560).
Förrusttjensta, tr. Göra rusttjenst för
(gods), hon icke får träda i jordegodsen,
dem hon efter lagen intet kan såsom frälse
besittia och förrusttiensta. A. Oxenstjerna
(Fant Handl. 1:93). Stadsgods äre natura
sua inge frälsegods, och eij heller
förrust-tienstas, uthan besittias mästedeels och
brukas af skattskyllige borgare. Ders.
Förrycka, tr. [T. verrücken. 1. Rycka,
rubba ur sitt rätta läge. förrychta (vrickade,
försträckta) ledher. B. Olavi 123 b. skal
förbudit vara at föra någon kabel- eller
landtross til landz och läggia fast uti
be-mälte skeppsbryggia, hvarigenom then
lätteligen vidh storm och oväder kunde blifva
förrycht. Stjernman Com. 2:486 (1647). —
2. Störa, thet onda omakar och förrycker
(distrahit) henne. Comenius Tung. 368.
ingen motgångz storm ehr glädie må
förrycka. S. E. Brenner Dikt. 1: 80. — 3. Refl.
Rycka åstad, begifva sig, flytta, the
Suen-ske och Finske, som... udi theris frijheet
och näring ther i Räffle besuärede varde,
ther hedenn sich förryckie mötte.
Stjernman Com. 1:113 (1550).
Förryckelse, f. Hänryckning, the haffua
förtaldt hvar androm theras nattsagor och
theras Enthusiasmos och falskeliga vpdicktada
förryckelser. P. J. Gothus Fastapred. 428.
Förrymma, tr. 1. Rymma ur, från. the
haffwe förrymtt theris fängelsse. Hist. handl.
13. 1:294 (1567). — 2. Inrymma, medgifva.
Söffuerin norby ær kommen tiil dagtinghan
med konungh Frederiick och danmarkis
riichis raadt ... kan wel henda at the honom
saadana dagtinghan forrympdt haffua saa
lenge (till dess) the kwnna faa gutland ighen
och sidhan forhandtla med honom som them
tyckes. Gust. 1 reg. 2:170.
Förråd, n. Förutfattadt råd, beslut;
förlänksamhet. [Mnt. vorrat, T. vorrath.]
Och håller iagh thet så skeedt wara aff
Gudh then helgha andas besynnerligha
för-rådh. L. Petri Dial. om mess. 127 a. warda
hans (djefvulens) anslagh vnderliga
förhindrat, vthan alt wårt förrådh och förwarning.
3 Post. 127 b.
Förråd, (uttal a._), n. när en hungrig siäl
et spissamt förråd finner. Kolmodin Qv.
sp. 2:315. Fattig! Grufva dig ej, när förråd
felas i visthus. A. Nicander Vitt. 6. Den
som föga begär, han föga behöfver i förråd.
Ders. 186. Hushållerskan ... kringbar Bröd
och en mängd af rätter, och gärna hon
gaf ur sitt förråd. M. Wallenberg Odyss.
1:61.
Förrädelig, adj. Förrädisk, then
för-rädelige Biscop Hans Braske. Svart Kr. 3.
förrederlige stemplingar. Gust. Adolf Skr.
231. Judas... Med en förrädlig kyss til
anlopp lösen gifver. Frese 31.
Förrädeliga, adv. The äro allesamman
afffellighe, wandrandes förrädheligha. Jer. 6:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
