Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gny
— 333 —
Godsäga
gnytija.] Här emoot torde ingen gny heller
tala. Petrejus Ber. B l b. The torde ey
tå gny itt ord. R. Foss 387. Godzet är odugse,
. .. oeh (the) moste taghat och icke ens gnyy
ther emot. Schroderus Hoflef. 167.
Gny, m. X. Buller, sorl, ljud. [Isl. gnyr,
m.] Han skal fröghda sigh och en gnyy
göra. Es. 42:13. Man hörer ... gnyyn aff
theras hestar. Jer. 8:16. ther wardt en stoor
gnyy tå iagh propheteradhe Hes. 37: 7.
Qvarnen har ingen gång eller gny. Stjernhjelm
Here. 499. — 2. Knot. then menemandz rop
och gny om thet dyra salt köp. Gust. 1 reg.
3: 33ii.
Gnäpjas, dep. Gnabbas. (Se Rietz
Gna-pas). kijfva, träta och ... gnäpias, munhuggas.
Comenius Tung. 917.
Gnola, tr. Gnola. Så wil iagh henne
(visan) för edher gnööla. Rondeletius 83.
Lind Ord.
God, adj. 1. Duglig, skicklig, begynte
ropa på honom och begäre att han wille...
wara theres Förste och Konung, the wille
gierna kenna honom ther godh fore. Svart
Kr. 46. en man som är godh på strengia
spel. 1 Sam. 16:17. — 2. Jemngod. Konung
Cristiern nu war monge gongor a[fslagen och
hans partij förnumme att the Swenske icke
alenast wore them gode nogh, vtan och vti
all vprächtig krig hade iu altijdh
öffuer-hondenne. Svart Kr. 4. — 3. Ansvarig.
iagh ... haffuer warit minom fadher godh för
pilten. 1 Mos. 44:32. hwath hans nåde
hen-der eder lofwa eller tiil segia, ther seya wij
eder god före (ansvara vi för, gå vi i
borgen för) at tet skal eder fasth ok
obrute-ligeth hallath blifwa. Gust. 1 reg. 1:99. jagh
skal vijsa eder itt annat streek, Jagh lofvar
eder godh, thet skal ey blifva leek. S. Brasck
T. krig. C 3 a. Jag vil gå god före, at han
aldrig skal få höra mig berömmas. Dalin
Vitt. II. 5:80. — 4. Frisk, återstäld. Hon
sög i sig ... skadlig blod,... och konungen
blef god. Kolmodin Qv. sp. 1: 384. Ho kan
tin bräck och siukdom giöra god?
Warn-mark 421. — 5. Lämplig, lätt. uppå then
samma sidhan är stadhen Leucas godh til
at angrijpa och bestorma. Schroderus Liv.
455. — 6. Ansenlig, hög. vordo dock på
flyckten en god hop slagne. Girs Joh. 3
kr. 10. j en godh ålder begraffuen warda.
1 Mos. 15:15. bleff dödh j godhom ålder.
1 Krön. 30 (29:28) Tå Gudh idher medh
sijn nådh vppehålder, Kommen j wel til en
godhan ålder. Tob. com. El a. — 7. Jag
dömmer af ert tal, at ingen god (d. v. s.
hin onde) er rider. J. G. Hallman 78. Så
tror jag, ingen god har satt på mig förtreter.
Palmfelt Qv. skol. 62. — 8. Till godo.
j haffuen altijdh fattigha när idher, och när
som helst j wilien, kunnen j göra them til
godho (göra dem godt). Marc. 14:7. han
gick til sina wener och lät göra sigh til godho
(fick omvårdnad). Ap. gern. 27:3. hon
haffuer mongom ... warit till godho (hjelpt dem).
Rom. 16:2. Ironiskt användes göra till godo
i bet. gifva lika godt igen, vedergälla ondt
med ondt. Ther I icke äre megtige (att
motstå fienderna), thå måj haffua hasteliga
bud tiil leygret epter nogre hester och
no-goth fotfolck och göra them nogot tilgodho,
... ther ligger en öö viid vardberg på en
mijll när, ther mann kunde göre them mygit
tilgodho och fortaga them landit. Gust. 1 reg.
10:165. Hålla till goda, ursäkta. Din
moder... beder du ville holla henne till
godha at hon iche schrijffuer. A.
Oxenstjerna Bref 2:381.
Godaktig, adj. 1. Vänlig, välvillig.
Good-achtig, benevolus. Schroderus Lex. 78.
vthi henne (visheten) är en förståndigh ande,
... godhachtigh. L. Petri Sal. vish. 7:22.
— 2. Af god art. Malmen stötte mästedels
något på grönt, och den gröne halten hölts
före at vara godaktig. Linné Vestg. resa 255.
Goddagsbarn, n. När Gud hafver oss
plägat med sina gåfvor til kropp och siäl,
varde vi goddagsbarn, och vilje njuta them
utan någon olägenhet. Svedberg Sabb. ro
1:607. en letting och goddagsbarn. 2: 2367.
Goddagshjon, n. Sv. Nitet n. 8.
Goddagsjunker, m. Uppå sit säteri en
goddags juncker låg. Kolmodin Qv. sp.
1:390.
Goddagskarl, m. Lätingar och
goddagz-karar. Comenius Tung. 887.
Godgerning, f. Välgerning,
nådebevisning. [Isl. goögerningr.] Jak skal tage oc
anama Hans Nådes godgerninger altid til en
god mening. Gust. 1 reg. .1:4.
Godhjertig, adj. Godhjertad. [T. [-gut-herzig.]-] {+gut-
herzig.]+} warer inbyrdes til hwar annan
wenlighe, godhiertighe. Eph. 4: 32.
Godlynne, n. Godlynthet. Godlynne är
siälva siälen uti omgänge. Hermelin E 6 b.
Godlåtig, adj. Mild, vänlig. [Isl. [-göd-làtr.]-] {+göd-
làtr.]+} jag som en Christen visat mig blid
och godlåtig. Svedberg Schibb. f4b.
Godmening, f. Godtycke, all
menni-skio fund, egin tyckio och whaal, godmening
och vpsåt. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Dial. om mess. A 5 a.
Godminne, n. Medgifvande, maa han
och wara och bliffua huar honum synes j
nogit closther her j riichit, dog Iigeuel medh
samme closthers formans looff, samtykio och
godhminne. Gust. 1 reg. 3:328. medt then
menige mandz innan rådz ... samtycke, rådt
och godminne. 4: 388.
God na sig, refl. Gona sig. Lind Ord.
Godnatt, se Natt.
Godrådig, adj. wijse godhrådige män.
Syr. bok 1536 27 (26: 25).
Gods, n. Egendom. Isaac ... hadhe
mykit godz j fåår och fää. 1 Mos. 26:14.
Godsäga, tr. Ansvara för, gå i borgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
