Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hustyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hustyg
— 392 —
Hvar
Syr. the (husfäderna) theras mödho medh
folksens vnderwijsning oc hela hwstuchten
icke skola fåfengt hafft. P. Erici 2:315 a.
han genom sin lärdom (lära) och hwstucht
alt sitt folk omwende til trona. 2:316 a.
Hustyg, n. Husgeråd, bohag, iagh
ka-stadhe all Tobia hwsstyygh vth för kamaren.
Neh. 13:8. infalla vthi eens starcks hws,
och tagha hans hwsstygh bortt. Marc. 3: 27.
Husvilla, f. Husvillhet. lijdha ...
land-flychtigheet och hwsvillo. Phrygius 2
Lik-pred. B 2 b.
Husära, f. Hustru, hwsäran vthskiffter
roffuet. (Glossa: Så kallas på Hebraisko
een hustru.) Ps. 68: 13. (Luth. hausehre.
Öfv. 1878: qvinnorna i hemmet.)
Hut, m. och n. 1. Blygsel, denne ei
lärt at visa någon hut. Hesselius Erik 20.
— 2. Hutande, detta nesliga hutet ...
up-äggar hans lystnad at förtjena et bättre
bemötande. Tessin Bref 1: 285.
Huta, tr. och intr. Huta åt, hundsa,
snäsa, henne följa hundar; Hon hutar them,
men kan them icke frå sig slå. Kolmodin
Qy. sp. 1:506. Man kan den hunden ei med
magt i frå sig huta. 2: 289. At häda (speija,
huta) enom. Comenilts Tung. 917. thet är
svårare at styra folck än stutar, Ty alla lida
ei at man them nesligt hutar. Spegel Sal.
vish. 5. Huta ut en, einen ausschelten,
ausschämen, hundtzen, aushundtzen. Lind
Ord. När den arma ungen vil göra sig artig,
så hutas han ut. Tessin Bref 1:235.
Hutla, tr. Lura, bedraga. [T. hudeln.]
The äro slemma landlöpare Och oförskämde
bedragare, Som pracka, hutla och narra folck.
S. Brasck Ap. gern. E 2 b.
Hutlare, m. 1. Bedragare. Sådane
skälmar man ey troo bör, Äre hutlare och
prac-kare Och näsewijsa rackare. S. Brasck
Ap. gern. E 3 a. Een baara hutlare rätt ästu,
Som löper öfver landh och lähn. Ders. I 4 b.
— 2. Fuskare, klåpare. Bönåser och
hutt-lare, hvilka sitt handtvärck icke ährligen
lärdt hafva. P. Brask Puf. 431. en
hudt-lare, stimpare, lappare och icke någhon
re-dheligh förfaren och skickeligh sårelekiare.
A. Laurentii Hust. 52.
Hutleri, n. Fuskeri. [T. hudelei.] Nu
varder alt hvadh man förverfva kan, i löse,
bedrägelige, förruttna och förlägne tygh och
huttlerij, sammet och sijden lagdt. A.
Laurentii Verld. speg. 363.
Hutsa, tr. = Huta? En part... ömka
Christum, som sådant oskyllig leedh, och
hata och hutsa Judarna som thenna oretten
på honom begingo. L. Petri Chr. pina B
5b. Jfr Hussa.
Huttra, intr. Darra af köld. Jag huttrar,
hon säger, i tåcket kålt väder. Törnevall
E 3 a. Små gudar bulta, huttra, gråta, Men
det (hjertat) vil ej sin dörr uplåta. Dalin
Vitt. 6:25.
Huxa, se Hugsa.
Hvad, pron. 1. adj. Hvilken, på hwadh
dagh tu ther aff äter, skal tu dödhen döö>
1 Mos. 2:17. Hwadh man är thet som
kommer emoot oss på markenne? 24:65. för
hwadh saka är titt hierta så illa til fridz?
1 Sam. 1:8. Hwadh Böker ther förkompne
woro,... hemte han tilsamman. 2 Macc. 2:
14. huru här medh är tilgånget, och hwad
omstendigheter sigh här begiffuit haffua. L.
Petri 2 Post. 3 a. — 2. adv. Hvarföre..
Hwadh bedröffuar tu tigh mijn siäl, och är
så oroligh j migh? Ps. 42: 6. Hwadh wilien
j än nu gå til retta medh migh. Jer. 2: 29.
hwadh behöffuer tu weta hwadhan iagh är?
Tob. 5:17. Hwadh seer tu itt grand vthi
tins brodhers ögha, men en bielka vthi titt
eghit ögha warder tu intet warse? Luc. 6:.
41. Hwadh kallen j migh Herra Herra, och
gören doch icke hwadh iagh sägher idher?
6: 46. — 3. konj. Antingen. Om thenna book
haffuer lenge itt twiffuel warit, hwadh hon
skal reknas jbland then helgha Scrifft, eller
icke. Försp. till Vish. hwadh wij haffue
bedröfvelse eller hugsualelse, så skeer thet
idher til godho. 2 Cor. 1:6. han intit
ach-tar, huad han gör rett eller orett. L. Petri
1 Post. B6a. — Hvad heller, se Heller.
Hvall, adj. Genljudande, o Guda röst,,
hvess lijke Än aldrig klufvit haar däd hvalla
luffterijke! Columbus Poet. skr. A 4 b.
Jfr H väll.
Hvar, pron. Hvar och en, en hvar. huar
lät vp sin säck. 1 Mos. 44:11. bytte the
hans klädher, kastandes lott på them, hwadh:
hwar få skulle. Marc. 15:24. Ther hatar
hwar annan (den ene den andre). Pred. 4:
4. skal hwar biwdha then andra. Sach. 3:
10. Huru kunnen j troo, j som taghen prijs
hwar aff androm? Joh. ev. 5:44. gingo the
vth, hwar effter annan. 8:9. sucka hwar
medh annan. Hes. 24: 23. Hiram och
Salomo ... giorde bådhe itt förbund medh hwar
annan (hvarandra). 1 Kon. 5:12. Rijke och
fattighe moste wara jbland hwar annan. Ord.
22:2. diwrens wingar ... sigh slogho emoot
hwar annan. Hes. 3:13. offuerwold och
skadhe gåår hwart om annat j theras hws.
Am. 3:10. blomstren på markenne stå om<
hwart annat (hvarandra). Försp. till G. Test.
4 a. haghel och eeld foro jbland hwart
annat. 2 Mos. 9:24. the fyra wädher vnder
himmelen stormadhe emoot hwart annat..
Dan. 7:2. hwar idhra (af eder) tiene sinom
affgudh. Hes. 20: 39. Konungens skep ...
komo en gång j hwar try (hvart tredje) åår..
1 Kon. 10: 22. huar (hvardera) hopen j hela
Israel. 2 Mos. 12: 6. kommer jhogh hwadh
j hwar tijdhen skeedt är. 1 Macc. 2:61..
Jagh är hwariom månne worden allahanda.
1 Cor. 9:22. Tagher idher aff huario
(hvardera) slechtenne tree män. Jos. 18: 4. sende
vppå Libanon jw j hwaria twå månadher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
