Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jordjemn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jord jemn
- 432 —
Jungfrudräng
Jordjemn, adj. tå kroppen ligger neder
uthi en horizontal och jordjämn
uthsträck-ning. Lindestolpe Frans. 51.
Jordmån, m. Jordrymd, jordstycke, jord.
[Isl. jardmunr.] then ioordhemon, som eder
stadh paa bygdt ær. Gust. 1 reg. 2: 239. är
skedd en jordbäfning, så at jordmonen
hafver . . . remnat. Laurelius Opusc. 8:121.
de knapt kunde stå på fötterna för det
ut-runna blodet och den deraf slippriga
jordmonen. /Is. Ban. 2: 395.
Jordrefva, f. Jordremna. jtt stoort swalgh
eller jordhreffua. O. Petri 1 Post. 118 b.
Jordriftning, f. Jordrefning.
Lantmätaren jordriftning hålla plägar. Spegel G.
verk 114.
Jordsätta, tr. Begrafva. [Isl. jardsetja.]
the låta gräfva uti floden en anseenlig
yp-ning til griftrum: midt uti then samma
jord-sättia the Alarik. Peringskiöld Jord. 69.
Jordvärts, adv. Mot jorden. [T. [-erd-wärts.]-] {+erd-
wärts.]+} ryggen jordvärtz bögd til fall hvart
ögnblek står. Rudeen 265. Min suckar upp,
men mina tårar jordvärts gå. Dens. 301.
Ju, Jo, adv. [Mnt. ju, jo, T. je.] Szaa
schule j inthit twiffle athuj (att vi) j then
eller annen iw (alldeles) saa godhe motthe
wi le wethe och rama eders bestha. Gust. 1
reg. 3:51. I skole intet tweka (tvifla) att
samma vår leygd ioo skal eder oforkränkt
hållen varda. 5:31. en löss skalkehop iw
(helt) nylige giffuit siigh j anhangh med
ho-num. 4:166. the (David och Jonathan) kyste
hwar annan och greto til hopa, ju (dock)
Dauid alramest. 1 Sam. 20:41. Konungen
mötte tala så wehll och blideliga han wille
medh almogen, ... thet bleff iu (dock) alt illa
taget. Svart Kr. 119. Moste thet iw (då,
såsom fyllnadspartikel) så wara, så görer
thet. 1 Mos. 43:11. watnet förlöp . .. och
wardt jw (allt) mindre. 8: 5. basunens liwdh
gick och wardt iw starckare. 2 Mos. 19:19.
Herren giorde Salomo jw större ock större.
1 Krön. 30 (29: 25). tu skalt läta komma in
j Arken allahanda diwr ... jw itt paar (ett
par af hvart slag), mankön och quinkön.
1 Mos. 6:19. Aff allahanda reen fänat tagh
til tigh, jw siw och siw, mankön och
quinkön. 7:2. han toogh ... geter, bockar, fåår,
wädhar, ... jw hwar hiorden för sigh. 32.16.
aff the tolff gyllene skedhar, fulla medh
röök-werck, hölt jw een (hvar och en särskild)
tiyo Siklar. 4 Mos. 7: 86. framman för
kam-ranar woro benker på bådha sidhor, jw (en
hvar) een alen breedhe, Men kamranar woro
jw sex alnar på bådha sidhor. Hes. 40:12.
skal han hwar dagh göra Herranom
brenne-offer, jw siw stutar och siw wädhrar, ... och
jw en getabock til syndoffer. 45:23. offuer
all ting haffuer jw (alltjemt) en brinnande
kärleek inbyrdes. 1 Pet. 4:8. om the ther
vore ju så (aldrig så) rike. Spegel G. verk
86. hvem af väder lefver Skal döö af cholica,
fast han tykz ju så häfver. Ders. 238.
Tyck-iande ingen sig vara lärd, snell, klok och
belefvat, som icke kunde tala, ju (åtminstone)
förstå Latin. Svedberg Schibb. b 1 a. Hvar
och en läs, ju bör läsa, sin bibel. Ders.
e 3 b.
Jubilerare, m. Juvelerare. Jubilerare
gemmarius, som ädla stenar polerar och
säll-ier. Wallenius Gram. B 6 a. Om en
jubi-lerer ville låna tigh en skön gullring medh
en kostligh edlesteen. A. Laurentii Verld,
speg. 127. Sende jag jubeleraren Povell
betalning för et halsband. Lönbom Anek.
3:246 (1629).
Judaskapet, n. 1. Judiska landet och
folket. The läto ock vthgå itt bodh offuer
hela Judaskapet. 2 Macc. 10:8. — 2.
Judendomen. j haffuen wel hördt mijn vmgengelse
foordom j Judaskapet, at iagh offuermåtton
förfolgde Gudz Församling, ... och wexte til
meer och meer j Judaskapet. Gal. 1:13,14.
Julklubba, f. En jullek. Juulklubban
hon hängdes under taket med en lång sträng,
och den som skulle dricka Gudarnas skålar
och lyckönskan til ett nyt åhr, han måste
sättia sig mit under henne och svengia
henne så cirkelrundt om sit hufvud at hon
intet mötte honom röra; imedlertid hon så
fritt svängde sig kring hans hufvud, måste
han dricka ut skålen; men råkade han henne
ey rätt at svängia, utan hon råkade honom
någorstädes, måste han å nyo dricka skålen.
Rudbeck Atl. 1:95. Medh tigh skall jagh
ock jwleklubba leeka, Medh fötterna skall
tu i vädret skeeka. S. Brasck Ap. gern.
L 2 b.
Jultunna, f. The i Stocholm skulle
förmanna sigh att gesta Peder Fi;edagh then sitt
lägre hade ... på Loofföön, och sade the
wille dricka Peder Fredagx Juletynno. Svart
Kr. 50.
Junge, m. Knif. (Se Rietz Jonge.) Innan
til är han medh hvasse junger stungen. Sv.
Forns. 2:58.
Jungfru, f. Tumskruf. [Mnt. junkvrowe,
T. jungfer.] thet äf ett vppenbart öffuervold
medh jungfrwr och annor sådana plågor som
brukas (att framtvinga bekännelse). Dom.
regi. 38.
Jungfrudom, m. 1. Jungfrustånd, hon
.. . hadhe leffuat siw åår medh sin man jfrå
sin iungfrwdom. Luc. 2:86. handlar Paulus
om ächtenskapet, jungfrudomen och
änkie-domen. P. J. Gothus Rel. art. 29. — 2.
Jungfrulighet, san jungfrudom kräffuer, att
man är reen til krop, hogh, siäl och sinne.
P. J. Gothus Rel. art. 288.
Jungfrudräng, m. Kammartjenare
(tjenare i "frustugan")? skall hon (Carl 9:s
dotter Katarina) hafva städes hoos sig uthi
Churfurstens hoff ... een jungfrudräng, een
hängsterijdare, een vagndrijfvare, een
stalldräng. Stjernman Riksd. 1:617 (1605).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
