Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kurla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurla
— 482 —
Kyl
Kurla, intr. Knurla. Kurla som en
tur-turdufva. Lind Ord.
Kurtejs, adj. Höfvisk. [Isl. kurteiss, F.
courtois.] han åtte en dotter ... en myckit
kurteys pijga. Reenhjelm 92.
Kurtelas, Kortlass, m. Kort och bred
värja med egg blott på ena sidan. [F. [-coute-las.]-] {+coute-
las.]+} Här berättas Ulfsparren manligen hafva
brukat sin kurtelas och sidovärja emot hvem
som hälst af fiendens folck honom förekom.
J. Werwing 1:424. Kortlass, stackot sabel.
Adlersparre Afh. 228.
Kurzvagn, se Kutsvagn.
Kusa, Kusja, intr. Kuscha. (Jfr Rietz )
Lind Ord. han kusar som en hund. C.
Gyllenborg Sprätth. 14. At se en sådan
ting emot sig ifrigt rusa, Thet kommer
mången til i häpen rädzlo kusa.
Kolmodin Qv. sp. 1:231. Jag ser, den kusa måst,
som altid minst förmår. J. G. Hallman
84. Jupiter heter öfverguden, den alle de
andre kusat före. Brovallius Holb. 17.
Kusa, se Tjusa.
Kuse, m. 1. Buse. Therföre är
otilbör-ligit, aff öffuerhetennes och rijksstånders
höge och werdige nampn ... göra en
för-skreckeligen kuse. A. Andreæ Försp. till
L. Petri Kyrkost. B 8 a. — 2. Husbonde,
herre, är ey godt vara städz uthi the huse,
Ther alla regera och ingen är kuse.
Törnevall B 6 b. Thet är ondt i huse, ther
ingen är kuse, men helftene verre, ther
alle äro herrar. L. Paul Gothus Mon.
pac. 309. — 3. Kusar, Penates, Hausgötter.
Schroderus Lex. l.
Kuse,m. Ohyra. Lind Ord. Rietz Kuse 4.
Kusk, adj. Kysk. [Mnt. kusch.] O. Petri
Men. fall B 8 a.
Kuska, intr. Löpa. (Rietz.) Där sittia
de og skråla, .. . Og vij sku inte fåå Nån
hvijla, utan kuska! D. Wallenius Blb.
Kuskhet, f. Kyskhet. [Mnt. kuschheit.]
O. Petri Men. fall B 7 b; 1 Post. 73 a.
Kuss, m. Kyss. [T. kuss, Isl. koss]
Helser idher inbyrdes medh en heligh kuss.
Rom. 16:16; 1 Cor. 16:20; 2 Cor. 13:12.
kärlekens kuss. 1 Pet. 5:14. Judas kuss.
L. Petri Chr. pina Qj a.
Kut, m. Själhund. Lind Ord. Rietz.
Ku t, m. Knöl, puckel. Atlas med sin
rygg, som har en tämlig kuut. Columbus
Vitt 102. Rietz.
Kutrygg, m. Puckel. Kutrygg... gör enom
vanskapeligan. Comenius Tung. 285. Lind
Ord.
Kutsvagn, m. Täckvagn (täckt resvagn),
eg. statsvagn. [T. kutschwagen.] Hertigen
... få af sine män och tjenare lät följa
sig och tog icke flere än på fyra (man
kallar) kurzvagnar rum och säte kunde hafva.
S. Elofsson 220. förordnade ... sex hästar
för een kutzvagn. Petrejus Beskr. 2:128.
een stoor kutzvagn medh en högh himmel,
innan til fodrat medh rödt sammet, och
gyllene styckes dynor. 2:165. är den
Porthu-gisische Gesandten .. . honorifice intagen och
beledsagader medh 28 förrijdare af adell,
der uppå 16 kutzvagnar fölgde.
Adlersparre Hist. saml. 1:217 (1641). när han
(påfven) gifver audientz, eller sin inbillade
velsignelse uthdeelar, så achta på honom
nogre tusende kutzvagnar. Laurelius Påf.
anat. 54. En kutskvagn, ther medh en
Cardinal uthfar, koster vel tijo eller femton
tusende croner. Ders. 470.
Kutt, f (?). Kåpa, munkkåpa. [T. kutte.\
en munck medh kutt och staff. R. Foss 33.
Kutte, m. Kotte. Graankuttar och
Talla-kuttar. P. J. Gothus Poll. 0 7 a.
Kuttinera, tr. Krusa, rugga, frisera?
[T. kuttenieren: "barchenttuch narbicht,
ge-kräuselr, geträubelt machen" — "den boy
frisieren oder aufrecken, dass er knotticht
wird".] En gråå kuttineratt kappa — En
swartt kuttineratt kledis redtkappa —
kutti-nerade kledis wantar — kuttineret jacka.
Hist. handl. 2:7,14,33 (1548).
Kuttra, intr. orren ... lustig kuttrar, När
han faar nid til hönan sin. D. Wallenius
A 4 b. Orren kuttrar käkt. Spegel G. verk
205. Kuttra som en orre. Lind Ord. Kuttra
som en hare, schreyen wie ein Hase. Lin o
Ord.
Kuttra, intr. Huttra, skälfva af köld.
(Rietz.) När det vintras, när det rägnar,
När jag kuttrar inom hus. Dalin Vitt. II. 4:79.
Kuxa, se Koxa.
Kvor, n. Knorr, knot. [Jfr Fsv. korra,
kurra, knorra; Isl. kvara, kvora, kvorra>
rossla.] then menemandz kwwor och
mis-tenckelsse. Gust. 1 reg. 3:343.
Kya, Kyja, f. 1. Fålla. [Isl. kvi.] Kya
(Fåll), mandra, ther uti boskapen
sommar-tijden öfver natten instängias. Wallenius.
Gram. D 7 b. — 2. Kyia, hage, Pratulum,
Wieselein. Schroderus Lex. 8. — Se
Rietz Kvi.
Kydlig, adj.? gifte sig hvem ook och
träldom vällier För friheet .. . Min roo mig
dyrar’ är än att iag henne sällier För ett så
kydligt prijs. Rudeen 223.
Kyja, se Kva.
Kykelåt, Kikalåt, m.? Älskogh plägar
snart omvenda lust och frögd till sorgeligh
ända: För (i st. för) lithet löye och kyke
lååt gifver hon långsam sorgh och grååt.
Tisbe 26. offta plegar komma gråt effter kika
låt. H. O. Visbok 70.
Kykur (En kreatursfållas kur el.
"krypin".)-huar äst tu hemma, danneman? — I
ky-kuren ähr mitt hwss och hem; Der pläga
herrefolck finna migh igen. Tisbe 60. Jfr
Kya 1 o. Noreens anm. till det citerade
stället i Meyers uppl. av Tisbe.
Kyl, adj. Sval, kylig. [T. kuhl] Kyle
västvind sachtlig böriar susa. Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
