Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Matlösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matlösa
Medan
unga sällar och lättingar eller maatliugare
plägha finnas och sambias. Schroderus
Pac. 85. Acol. hvar jungfru täncker, han
blijr väl min; Therför iagh plägas, går iagh
uth eller in... A po 11. Jagh hörer, tu är
een maatliugare. Chronander Bel. E 1 b.
The blefve ... pickhogade at fylla munn på
thessa maatliugare. Lindschöld Gen. A 4 a.
Håll mun på dig, din matljugare. Kanskie
du nu är hungrig igen. Modée H.
Smulgråt 48._
Matlösa, f. Brist på lifsmedel, nödgedes
wij för mathlöse skull låte wårt krigzfolk dragé
ifrå Naruenn. HSH 38: 61 (1590). medan han
(fienden) kringh Riga ligger ... och förtager
oss al tilföringh ... altså skulle och staden
icke utstå ringa fara för mattlösa och
siuck-dom skuldh. Gust. Adolf Skr. 502.
Matreda, intr. Tillreda mat, anrätta
måltid. [Isl. matreiöa.] vi hade vår egen
kokerska, som matredde för oss. Sh.
Rosenhane (Nya Sv. bibi. 2:528) Een skipare
är skyldigh låta tre gängor om dagen
maat-reeda för sitt folck. Sjölag 1667 Skipm.
B11. Huru matreder man icke, at vara
med venner glad på högtiden? Svedberg
Sabb. helg. 33. Thet är matredt för tijo
personer. Lind Ord. — Bildl. då kommo
fienderne, och efter de sågo, at de Svenske
hade, där de lågo, någon fördel och väl
matredt för dem, derföre fördristade de icke
besöka (anfalla) dem. Tegel Er. 14 hist.
162. The ville oss biude till geste, The
hadhe så väl för oss maatrett, Thet skulle
svide i hvarien ledh. Hund Er. 14 kr. v. 154.
Matredning, f. Anrättning, undfägnad.
varom hofsamme och måttelige uti
matredning, uti ätande och drickande. Svedberg
Ungd. reg. 195. — Bildl. Ther begynte han
them at geste; Han slogz medh them i
dager två, En ondh matredhningh the finge
thå. Hund Er. 14 kr. v. 94.
Matröte, n. Matödare. en öffuerflödigh
hoop tiänstefolck skal bliffua affskaffat,
hvilket intet annat är än maatröte och sådana
som göra itt tompt visthws. Schroderus
Cogn. 29.
Matskap, n. Matlag. Tå bödh han thern,
at the skulle settia sigh alle j maatskap
j gröna grässet. Marc. 6:39. Läter them
settia sigh nedh, j hwart maatskapet femtiyo.
Luc. 9:14.
Matskapi, n. [NI. maatschappij.] 1.
Sällskap, kamratskap, han (konungen) skulle
icke settia them (Dalkarlarne) någon fouta
... aff sine hoffmen, vtan någen aff... theras
eget matskapij. Svart Kr. 160. thenne ...
Borgere i wår Stad Stocholm ... någen
skälig handell och mattskapie (kompani, bolag)
vprettedt haffwer med en Borgere vdi
Ly-becke. RR 26/i 1545. j giordn medh
Reinick förbund, Och villen i itt maatskapij
Troligha stå hvar annan bij. R. Foss 20.
Giorde vij mathskapij ... I troo svore vij
thette, At stå hvar annan bij. Ders. 168. —
2. Maskopi, sådane förbudit matskapi och
hemlige handlinger. Stjernman Com. 1:118.
(1550). tastade han (5. Norrby) flux an öffuer
hela Östersiön (medelst fartygs
uppbringande) ... Enkanneliga hade han lust att
hålla sådana matskapij medh the Lybske.
Svart Kr. 78.
Matskoning, f. (Konungen) badh them
(Dalkarlarne) att the intedt bekymber skulle
göra sigh om lerdomen (Lutherska läran)
och maatskoning (afhållande ifrån att äta
kött om fredagen eller lördagen), ty the
hade ther intedt förstond vppå. Svart Kr. 111.
Matskräppa, f. Matpåse, matsäck. Hund
Er. 14 kr. v. 240.
Matslig, adj. Matnyttig, alt var förtärt
hvadh iblandh them var matsligit. L. Petri
Kr. 17. Spanmål, brödh, ööl sampt andra
matzlighe vharor. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 744. p o m u m i gamla tider betydde
all matslig trädfrukt. Brovallius Holb. 21.
Matsmessa, f. Matthei dag, den 21
September. Dijkman 149.
Matstilla, tr. Gifva mat. Matstilla et
barn med bröstet. Matstilla boskapen. Lind
Ord.
Mattia, tr. Matta. Han matias uth aff
vakan. Sparman Sund. sp. 209. han matlade
sigh medh aff och an uthi hiertat omkring
gående tanckar och anslagh. Sylvius Curt.
728.
Matvisa, f. Han kan sin maatvijsa, i. e.
han håller vänskap för maaten skuld. Grubb
307.
Maxa, intr. Stå bi, hålla ut. köp
Mer-curium, gena (gif henne), sägh dä är socker,
du ska vetta hon mächtar inthe länge maxa
moot hää (det), för än hon får siältågen.
Prytz O. Skottk. Dia. — Maxa fram,
punga ut. [Jfr Rietz under magta.] Jag
betalte för siu stop, Men han sade: Hör tu
gloop, Mera skall tu maxa fram, Eller får
tu fanders skam. Moræus 430.
Med, prep. och konj. 1. Ibland. Hwilket
vnder är itt medh the största som j hela
Scrifftenne befunnen warda. Försp. till Es.
thenna är een med the största odygder.
L. Petri 2 Post. 139 b. thenna förargelsen
är een icke med then ringesta. Ders. 221 a.
samme strijdh skall hafva varit een medh
the allersvåraste. Kr. 29. Kyrkan är med
de längsta träkyrkor jag sett. Linné Ungd.
skr. 2:192. — 2. Medan. Och begaff sigh
medh Apollos war j Corintho, ath ... NT
1526 Ap. gern. 19:1. thet moste
wedher-faras oss, ä huad thet skeer med wij leffue
eller när wij skole döö. O. Petri 1 Post.
78 b. Medh natten är... Beredom hvadh som
giörs behof. Messenius Svan. 10.
Medan, konj. Emedan, nu komme j
til migh mädhan j ären j bedröffuilse. Dom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
