Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skeppfärdig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppfärdig
— 732 —
Skerpentin
Skeppfärdig, adj. Som kan befaras med
skepp, segelbar. [Isl. skipfcerr.] then
elf-ven ... ett skepfärdigt vatn är. Schroderus
Liv. 636.
Skepplag, n. Skeppsbesättning, må i
sende hiit tiil oss skipperenn, eller nagen
annen aff skiplagett. Gust. 1 reg. 11:169.
Skeppsbro, f. Xerxes ... Utöfver
Hel-lespont en skiepsbro ville fästa. Spegel
Tillsl. par. 154.
Skeppsbrott, n. Konungh Hothbrodh i
then resona var kommen i skipsbrota (Isl.
i skipbroti). L. Petri Kr. 20.
Skeppsbruten, p. adj. Tree resor
haffuer iagh warit skepbrotta. 2 Cor. 11:25.
somlighe ... äro skepbrotta wordne j troonne.
1 Tim. 1:19. then menniskia som vthi ett
bulrande och stormande haff faar, och
bliff-uer skepbrotta. A. Simonis Aa 10 b. the
woro wordne skipbrota. P. Erici 6: 67 b.
Skeppsgård, m. skall och rijksens
Ad-miral medh under Admiralen hafva
umvård-ned om skipzgården, hvilken ther vidh
Stockholm eller udi Finland blifve skall, så att
alltidh någre skepp måtte hållas färdige.
Stjernman Riksd. 1:428 (1594).
Skeppshake, m. Skeppskanon.
Skeppshakar sköto blykulor af l/4 mark.
Adlersparre Afh. 238.
Skeppshamn, m. [Isl. skipshöfn.]
Se-bulon skal boo widh ... skiphampnena. 1
Mos. 49:13.
Skeppslön, f. Skeppslega. [Fsv. skiplön.]
tå han fann itt skep som til haffs fara wille, gaff
han skeplöön och steegh ther vthi. Jona 1:8.
Skeppsmän, m. Skeppare, sjöman. [Fsv.
skipman, Isl. skipmaör; T. schiffmann.] tine
skepmän förde til tigh (gods) på stoort watn.
Hes. 27: 26. en stoor storm vphooff sigh
på haffuet,... Och skepmännenar fruchtadhe
sigh. Jona 1:5. en skepz man alrigh sin
seghel så wijth wthslår, ath han them jw
kan hastigt inthagha. L. Pet. Gothus 75 a.
Hiob fattar Christum medh hans glada
vp-ståndelse, rätt som en skipman itt säkert
fast ankare. P. Erici 2:12 b. en
skeps-man, som haffuer mist styret, seglar wind
för wågh. 5: 255 a. een klook skeppman ...
När han för storm och ovähr ey längre
segla tör, Så söker han hambn. Lindschöld
Vitt. 150.
Skeppsreda, f. Skeppsredskap. [Fsv.
skip-redhe, Isl. skipreiöi, m.] Skeper oleff ...
giorth redho för . . . all takel tyg och
skep-redho. Gust. 1 reg. 4: 874.
Skeppsredskap, m. Och tridie daghen
kastadhe wij skepredzskapen vth. Ap. gern.
27:19.
Skeppsrustning, f. Skeppsredskap, så
bestelte the skeprusting ther före (för
offerpenningarne). 2 Macc. 4:20.
Skeppssnadd, se Snadd. Skepssnadd,
coronis, idis, rostrum, prora. Helsingius.
Skeppsstjernan, f. Nordstjernan?
skips-folk ... effter skipsstiernona rätta sigh om
natta tijdh. P. Erici 5:251 b.
Skeppstiga, intr. Gå om bord. iagh i
dagh ehrnar skepstigha. HSH 27:219 (1646).
Kongh Christer skepstigher j Köpenhamn.
27:227.
Skeppsvräkling, m. Skeppsspik. (Se
V r ä k 1 i n g.) I beröre och, att thenn
schipz-wräkling skall best gälde j Engelandt... Szå
må i änn nu framdelis giffue oss wijdere
tilkenne, hure the köpes ther, i huicke
städer, och huadt Schippundet ther gälder, eller
hure the sälies. RR 27/ii 1544.
Skeppsvärjor, f. pl. Stridsvapen till sjös.
Bedhe vj edher tesliikis atj then meste makth
till hesth ock foot... haffua liggiendis vidher
rede ... the till foot med tilbörlighe skipss
værier. Gust. 1 reg. 3:189.
Skeppsörtug, m. then rettighett... som
bör göres effter mantalet, som är
skiiportu-ger, hestekorn och Lenssmandz rede. Fin.
handl. 6:194.
Skepsel, Skäpsel, f. och n. 1.
Skapelse, skapad varelse, foster. Du
underhöll dit värck, och all den skepsels macht
Stod uprätt medelst din försyns allvijsa vacht.
Liljenstedt Christ. A 2 b. var du,
Guda-sohn, tilredz dig uth at gifva, För ovärd
skepsels lijff och hällsa döder blifva. Ders.
Asa. För fisk och fogel och för andra
skäpsel fler. S. E. Brenner Dikt. 1:120.
förhielpa et så ädelt, så rart och värdigt
skäpsel fram i dagsljuset. Ders. 1, förord.
— 2. Skepelse, skapnad. All skepsel tar
hon an, i blinken sig förvandlar. H. C.
Nordenflycht 49. Så snart dig ödet vill
en menskjoskepsel gifva, At lefva under ok,
at tryckt och plågad blifva Är hvad du vänta
må. G. F. Gyllenborg Vitt. 1:162.
Skerf, m. de mäste krämpor hafva sitt
första uthsprung uthi senotråarnas och de
der af bestående alle fäste delars slapphet,
hvar af mathen illa smältes i maga och
tarmar (som på Svensko kallas skerfven i
ma-gån). Lindestolpe Surbr. 29. Skärfva. Lind
Ord. Jfr Rietz skerva. Sv. landsm. VIII.
3:525.
Skerk, m. Sämre häst? (Jfr Rietz skörk,
mager häst, hästkrake.) Axel anderszonn
Lagman (företedde vid vapensynen) ini glauen
ii skerker, Lasze Tureszon ix gla: och m
hester. Hist. handl. 3:1 (1537).
Skerpelin, n. Kastspjut. (Jfr
Skafve-1 i n.) Skerpelijnor varda af spenreemar
uth-skutne. Comenius Tung. 712. I registret:
skärpelijn.
Skerpentin, m. Ett slags kanon. [Fsv.
skärpentin, Mnt. scherpentiner, [-scharpenti-ner.]-] {+scharpenti-
ner.]+} Skerpentin, Skärpentin eller
Bocke-byssa, 6 eller 7 fot lång, sköt en halfpunds
blykula, och stöddes på bock eller lades på
små hjul, at så mycket vigare kunna flyttas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
