Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Värda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värda
Värfvare
thet icke wärde. Thyselius Handl. 2:409
(1559). Jungfrun värdar tigh för sin gelijk.
Sparman Sund. sp. 202.
Värda sig, refl. Värdas, dep. Värdigas.
[Fsv. värdhas.] Gud ... wärde sigh til at
nådeliga bewara oss. L. Petri 3 Post. 73 b.
the gudh bidhia skulle at han wille wärdas
giffua barnena troona. O. Petri Sakr. 33 b.
förhoppes migh at E. K. M. wille werdas
thetta och så vthi then bestå och gunstiga
mening förnimma. Uti. på Dan. 7. Gudh
.. . werdades så nådheligh Oss thenna
salig-heet senda. Psalmb. 1572 58 a. han haffuer
j werldenne wijdt Werdas sijn ord vthsenda.
Ders. 88 b. Förthenskul städer han them
ondom litet rasa Och värdes them ej nu
med tuchteriset basa. Spegel G. verk 277.
Värdbar, se Värbar.
Värde, f. Titel för furstlig person. [Mnt.
werde.] Kon: Werde til Danmark. Dipl.
Dal. 2:248 (1542). Kongl. Värde til Polen.
Stjernman Riksd. bih. 198 (1568).
Värdeliga, adv. Värdigt. [Fsv.
värpe-lika, Isl. veröuliga.] j måghen wandra
werde-ligha Herranom. Col. 1:10. * tu haffuer them
afffoordrat werdeligha för Gudhi. 3 Joh. 6.
han annammar thetta Sacramentet werdeliga.
L. Petri 1 Post. b 8 b.
Värdig, adj. Af värde, något värdigt trä,
t. ex. ek, book etc. Risingh 67.
Värdighet, f. [Fsv. värdhoghet.] 1. Högt
kall. När een menniskia är j werdigheet,
och haffuer icke förstånd, så faar hon hädhan
såsom fää. Ps. 49:21. — 2. Såsom titel
edre werdogheter och herredöme (till rikets
råd). H. Brask (Gust. 1 reg. 1:292).
Värdskap, n. Beblandelse, samlag. [Fsv.
värPskap, verskap.] Then som haffuer
werdz-scap medh någhon booscap, han skal dödhen
döö. 2 Mos. 22:19. han sagde seg aldrig
werscap mett hende (qvinnan) hafft haffue.
HSH 29:118 (1542). han war i ryckte kornen,
att han schulle hafftt werscap mett en koo.
29:143.
Värdskap, n. Ett slags maskeradspel
(vanligen vid hofvet), föreställande värdfolk
och gäster. [T. wirthschaft.] frögde-act,
som på Konung Carl XI:s födelsedagh genom
ett kungespeel eller värdzskap firades i
Stockholm den 25 November 1670. Lindschöld
Vitt. 147. Det stora värdskapet, som hölls af
Drottning Ulrica Eleonora på Stockholms Slott
den 3 Februari anno 1692 Stock. Mag. 2: 590.
Värdskyldig, adj. Skyldig, pliktskyldig.
[Fsv. värdhskyldogher, Isl. veröskyldugr,
förtjent, som har förskyllt.] Så ärom wij nw
käre bröder werdskyllughe, icke kötena ath
wij skole leffua effter kötit. NT 1526 Rom.
8:12. (Öfv. 1882: stå vi icke i skuld hos
köttet.) I hospital skall ej intagas den
som eger slechtingar och wårdnader, som
werdskyllige äre til at honom sköta och föda.
L. Petri Kyrkord. 93 a.
Värd skyl dt, adv. Välförtjent,
tillbörligen. så wel som then Första Boken kunde
haffua wordet intaghen j talet jbland the
heligha Scrifftz Böker, så werdskyldt ärthenna
Andra Boken ther vthkastat, Ändoch här är
wel någhot gott vthi. Försp. till 2 Macc.
Sådana fahrligheet och sielawådhe skulle
ock så werdskylt beweka thenna
hårdhier-tade och förkolnade Christna. L. Petri
Om nattv. F 7 b.
Värf, n. Ärende. [Fsv. =] Haffuer tu
någhot werff til Konungen. 2 Kon. 4:13.
sende Alexander bodh til Ptolemeum . . .
medh thetta werff. 1 Macc. 10:51. taladhe
(framförde) han sitt werff. L. Petri 3 Post.
61a.
Värf, se Varf.
Värfning, f. [Mnt. wervinge, T. [-wer-bung.]-] {+wer-
bung.]+} 1. Värf, förrättning. Om snelheet
på förkoffring, werffning och handling bedher
han then som platt intet dugher att wara om
sigh. (Vulg. de acquirendo et de operando
et de omnium rerum eventu petit ab eo qui
in omnibus est inutilis). L. Petri Sal. vish.
13:18. — 2. Förvärf. De gåå uth på
verf-ning och see till, hvar de kunna finna
något frij byte. U. Hjärne Vitt. 156.
Värfva, tr. [Fsv. värva, Mnt. werven,
T. werben.] 1. Uträtta, förhandla,
breff-dragaren ... werffuade sitt werff. O. Petri
Kr. 196. Jagh wil icke äta förra än iagh
haffuer werffuat mitt ärende. 1 Mos. 24:38.
Wij haffue och j wåro stadzbook scriffua
låtit hwadh the (sändebuden) werffuat haffua.
1 Macc. 14:22. om nogor haffuer hoos
migh noghot til at werffua. P. Erici 1:134 a.
v’år verff kring hela verldena andraga och
verfva. Svedberg Schibb. a 2 b. — 2. Fria
(till), begära till äkta. han strax hadhe sine
Legater till Danmark, lätt värfva om förbem.
kon. Svens dotter, och fick Ja. L. Petri
Kr. 55. Hertigh Magni dotter aff Saxen ...
Konungh Gustaff hade låtit värfva sigh til
huusfru och drotning. Girs Gust. 1 kr.
127. een manvuxen dotter, til hvilken två
unge personer värffvade. Schroderus
Albert 2: 48. Eleazar Abrahams tienare
verff-uade effter henne (Rebecka) på lsaacs vägna.
J. Botvidi Brudpred. 49. — 3. Förvärfva.
medh sin dödh och vpståndelse werffua oss
saligheeten. Uti. på Dan. 418. hvad grund
eller fast jord de värfva ... innom stadzens
Jurisdiction. Stjernman Com. 1:744 (1619).
synden verfver döden. Svedberg Dödst.
88. Jesu förtjenst verfver oss rettferdighet,
Ders. 190. The hafva, mädan the lefde,
verfvat sigh then heder. Schibb. 305. verfva
och efter sig lämna ett godt namn. Spegel
Sal. pred. 188. Så värfde han mig ros för
hela verlden. Kolmodin Qy. sp. 1:168.
Värfvare, m. [T. werben] 1. Ombud,
förhandlare. Itt ogudhachtigt budhskap
haffuer olycko med sich, men en trooghen werff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
