Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Värja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värja
— 997 —
Värring
uare är helsosam. Sal. ord. 1536 13:17. —
2. Friare, hon sine värfvare icke straxt
af-uijst. P. Brask Puf. 151.
Värja, tr. the drabbadhe til hopa, och
sigh medh sköldar och glaffuen waarde. 2
Macc. 5: 3. twå Hieltar när Maccabeum ...
waarde honom medh theras wärior. 10:30.
togho the Danske sin skep igen, som them
woro medt wäriande (väpnad) hand i frå
ta-ghen. O. Petri Kr. 235. Varder dråpare ...
utan värjande hand (utan att han ställer
sig till motvärn) dräpen. Lag 1734 M. B.
25:2:.
Värja, f. 1. Försvar, motstånd. [Fsv.
väria, Isl. verja.] the begynte strax
dag-tinga, ty the hadhe icke monga ferdogha
som werio göra kunde. O. Petri Kr. 299.
ther war godh lägenhet til... att the hade
kunnat slaget honom i frå wärgen (ur
försvarsstånd). Svart Kr. 62. hwar han
hade födt holman in, och fördt sijn skott
ther in vppå, hade han kunnet skiuta the
andre iffrå wergen. Ders. 63. — 2.
Vapen. Till värjor räknades alla
anfallsvapen, hvilka skildes i öfvervärjor, hvarmed
förstods skjutgevär, pikar eller spetsar och
bardisaner, och undervärjor eller sidovapen.
Hamilton 112. drengen som hans wärio
drogh (vapendragaren). Dorn. 9:54.
tagher idhra wärior, och faller allesamman vth
j enom hoop. Judith 14:2. the kastadhe
wärionar jfrå sigh och flyydde. 1 Macc.
7:44. theres folk ... stodho redho i theres
harnesk med fulle werior. O. Petri Kr.
304.
Värjolös, adj. Värnlös, försvarslös,
fåret är it oförstondigt diwr och weriolöst, så
at thet hwarken kan regera eller hielpa sich
sielfft for vlffuen. O. Petri 2 Post. 88 a.
Christus ... flydde vndan när folcket wille
haffua giordt honom til Konung, allenast
hadhe han medh sigh sina Läriungar,
enfal-ligha och wäriolösa män. L. Petri Chr.
pina S 8 b. göra sigh blotta och wäriolösa
emoot dieffuulens anfechtningar. P. Erici
1:261a. fåår äro the swagesta, enfalligasta
och wäriolösesta diwr på iordenne. 2:131a.
Värka, intr. I eländighet hiärtat varck.
Messenius Blank. 45.
Värlös, adj. Värnlös. [T. wehrlos.]
fa-tigha wärlösa quinnor som ingen forswar
haffua. O. Petri 2 Post. 148 b. itt
wär-löst fåår. L. Petri 2 Post. 47 a. iagh är
een änckia och värlöös. Forsius Esdr.
79. beskydda then vährlöse. Ders. 81.
Värlöshet, f. Värnlöshet. then kung
(biens) har ingen udd som stinger, Och
sådan väärlösheet hans välde ej förringar.
Spegel G. verk 288.
Värmsla, f. Vattenåder, källåder. [Isl.
vermsl.] at the sköna ådrekällor om
sommaren kält, men om vinteren gifva varmt vatn:
Ty effter jordenes svittebårar om sommaren
för solenes värma skul stå dageligen öpna,
ty kan han icke värma the vatuådror som
löpa igenom hennes kröp; rflen tå
vinterkölden knäpper tilhopa thet yttersta jordenes
skinn och huud, liummar hon (jorden) med
sin värma the rinnande värmslor. Colerus
1:373. Jfr Rietz.
Värn, f. och n. 1. Stängsel, skrank.
När tu bygger itt nytt hws, så gör såsom
een wärn offuan om kring på taket. 5 Mos.
22:8. — 2. Bröstvärn, skiuta bort all
wer-nen ... på Slottedt. Svart Kr. 91. en wärn.
Ders. — 8. Skyddsvärn. Hon (tungan) är
med tänderna och leppar väl besluten, At
een tvådubbel värn skal ej bli genom
bruten. Spegel G. verk 250. Er egen dygd
Är mot er sjelf för min en säker värn och
skygd. Dalin Vitt. II. 5:187.
Värn, m. Orre. Orrar (verner).
Comenius Tung. 150. Registret har värn. Jfr
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. värna
(orr-höna).
Värn, m. Kyrkvärd. [Fsv. vceriandi,
værænde.] Kyrkiones föreståndare och
verner. emporagrius 346.
Värnlös, adj. Vapenlös, afväpnad. när
månesolden ... är betalt, så affdankas och
värnlöös görs (exarmatur) krijgzmannen.
Comenius Tung. 723.
Värpa, tr. Kraffsfoot, hanedotteren bäste,
Som varp sköne ägg uthi näste, R~ Foss
41. ett egg som then dagen vurpit är.
Colerus 1:279. nyvurpna ägg. U. Hjärne
Under. 34.
Värr, adv. thess werr, wij äro fåå
igen-bleffne aff mongom. Jer. 42:2. Theste
större ödmiukt och tienst Gudh henne
be-wijsar,... teste werr hon tackar. L. Petri
Dial. om nattv. F7a. när stoodh thet ock
någhon tijdh werr och skröplighare til medh
thet Judeska folcket. Krön. pred. A 5 a.
Värra, tr. Förvärra, försämra. [Fsv. =]
ther wart inghen bätring vpå, vtan dagh fråå
dagh werradhes. O. Petri Men. fall A 8 b.
hölle medh bönderne husesyyn, huru de
bygge och bruke deres heman ... på dedh
man således kan see, huem som sitt heman
förbättrer eller värrer. Landt. instr. 129
(1619). Ok verras mehr ok mehr vår långa
lijfstids lopp. Lucidor Yl b.
Värre, adj. Sämre. [Fsv. =] huar
gul-szmed i Swerige skall arbetha . .. inthet
werre gull än renskt gull. Gust. 1 reg.
6: 253.
Värring, f. Förvärring,försämring.
Thenne brennesiwka wahrar ... på thet lengste j
siw daghar, antingen til bättring eller
wer-ring. B. Olavi 97 b. någre
omständigheter kunde infalla ... antingen til bättring
eller värring. Widekindi 284. sig all ting
förandrar, understundom till bettrings,
understundom till verrings. A. Oxenstjerna
(HSH 27:206).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
