Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åtkomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtkomma
— 1013 —
Åtra
beskodha thessa ceremonier, åthäffuor och
ståtligha solennitet som sigh här medh (med
kröningen) begiffua kan. L. Petri Kron.
pred. A 2 a. thet som uthi historierne finnes
om samme Göthers seder och åthäfvor.
Kr. 18. beskrifva Götha landskaps rum och
lägenheet, theras åthäfvor och konungar.
Schroderus J. M. kr. företal 1.
Åtkomma, f. Tillstöt. [Isl. atkoma.] At
tu ock fruchtena på iordenne til lekamlig
nödhtorfft werdighas wexa låta, och för
allahanda skadeligha åtkomo bewara. L. Petri
Kyrkord. 42 a. Om så råkadhe henda... at
tu hasteligha vthi öölzmål bleffue j
hiälsla-ghen, huggen eller stungen . . . Effter som
monga sådana fahrliga och förskreckeligha
åtkommor fuloffta sigh plägha begiffua medh
them som altijd äro fulle. Dryck. B 8 a.
Åtle, tr. 1. Småle mot. (hon) honom
offta venligen tiltalade, liufligen åthlogh, och
med skencker til sigh drogh. Schroderus
Kysk. speg. A 4 a. — 2. Bele. tu alla
för-achtar och åthleer. Alle bedl. speg. 14. Alla,
the henne påsee, Hennes stora dårheet åthlee.
U. Hjärne Vitt. 76.
Åtlita, tr. Anlita. H. K. M:tt... oss om
förlängiande af denne hielp igenom
Landz-höfdingarne nådigst åthlijter. Stjernman
Riksd. 2:1288 (1657).
Åtlopp, n. Anlopp. [Isl. athlaup.]
dödsens ... åttlopp. U. Hjärne Vitt. 80.
Åtlysta, tr. Hafva lust till, behaga.
Intet annat migh åthlyster Uthan medh eder
nu ingåå. Messenius Signill 34. Hvem
skulle icke åthlysta then store modrens
(jordens) margehanda skapnad och fägrind?
Schroderus Hoflef. 804. lära känna nya
sinnen och nya egenskaper, och sigh them
åtlysta låta. Albert. 3:9. vij hadhe til
öff-uerflödh hafft i thetta lijffuet alt hvadh vårt
hierta åthlyste. Men. speg. E 8 a. Salomo,
them Gud gaf alt hvad hans ögon begärade
och hiertat åtlyste. Svedberg Ungd. reg.
340.
Åtlöje, n. Löje, skämt. I bidie icke
heller alfwarligen och utaf hiertat, uthan
mehr (när?) i bidien tage i eder före fåfängt
snach och åthlöye. Thyselius Handl. 2:235
(1544).
Åtlöjelig, adj. Löjlig, göra sig för hela
den lärda verlden åtlöjelig. J. Månssons
Sjömärkesbok, utg. af Hahn, 1748, företal.
Åtnjuta, tr. Ha godt af, ha fördel af,
ha att tacka för. (Jfr Njuta 2.) Weten
j icke, at the som offra, the haffua sina
näring aff offret? Och the som sköta Altaret,
the warda ock Altaret åtniutande? 1 Cor.
9:13. (öfv. 1882: de som tjena vid altaret
få sin del med altaret.) en kan thet intet
åtniuta, ther han sigh förbryter, at han
haffuer tilförenna waret rettferdigh. L. Petri
Mandr. D6b. alle the som saluge warda
skola ... moste thet thenna födelsen (Christi
födelse) åtniwta, Och huar hon icke wore,
moste alla menniskior wara förtapada. 1 Post.
E 6 a. röffuaren (på korset) . . . omwender
sigh och giffuer sigh sielffuom skul, Men
han haffuer likwel thet hoppet, at han skal
warda Christum thet åtniutandes, at hans
synd icke skal komma honom til skadha.
Ders. dia. vari ingen skyldigh at vndgälla
thet han ey vulte eller åthnöht (hade fördel
af). Sjölag 1667 Sjösk. B. 9. — Åtnjuta
till ondo, umgälla. (Jfr Njuta 4.) the
icke dierfdes fritt seja sanningen om thet
theres vittnesbörd kräfdes, fruchtandes thet
til ondo at åtniuta. Gust. Adolf Skr. 24.
Åtnöja, tr. Vara till nöjes, swadane ...
swar som oss athnögde och wäl behagede.
HSH 24:124 (1518).
Åtnöjd, p. adj. Nöjd. The vore icke
ther medh åtnögde, at the thet högsta väldet
hadhe åt sigh dragit. Schroderus Liv. 141.
han var icke medh måtteligh ähra ... åtnögd.
Ders. 143.
Åtnöje, n. 1. Nöje, belåtenhet, then
hielp och wndtsetningh som j...tiil goda
aathnöye haffua lathit oss komma tiil handa.
Gust. 1 reg. 2:66. Kong. M:t hafver taget
et åtnöje till mine actioner. A.
Oxenstjerna Bref I. 4: 215. Gesandterne ... ähro
nu mestadels expedierede medh så tämeligt
åthnöje. I. 4:227. til Kongl. M:tz serdeles
nådigste åthnöije. Stjernman Riksd. 2:1447
(1664). — 2. Nöjaktig uppgörelse, j .. . eder
tilegnat nogen deel aff cronones iord för
huilken i ecke haffue varit i minne oc
at-nöye med heredzhöffdingen, huem swadane
iord med rette ægende oc tillbördig ær.
Gust. 1 reg. 1: 227.
Åtnöjelig, adj. Nöjsam, angenäm, thet
är ljufligare och mere åtnöijelighit, när man
vijsheten och gode seder . . . igenom
lijk-nelse och creaturens eghenskap tilkenna
gifver och affmålar. R. Foss företal 2 a.
Åtnöjelse, f. Förnöjelse, belåtenhet, then
rätta och sanskyllige åthnöyelsen står icke
ther utinnan, at en myket äger, uthan at en
låter sigh nöya medh thet litzla som Gudh
haffuer honom beskärdt. Schroderus Hoff.
väck. 3.
Åtra, tr. och intr. 1. Återkalla, inställa.
[Isl. aptra.] Låter någor försäkra skip eller
gods, och ... åtrår sedan heela reesan.
Sjölag 1667 Förs. B. 15. något... hender, ther
aff reesan åtrås. Ders. Skipl. B. 9. — 2.
Genmäla, svara. Ären I ej hitkommen på
befallning, at bivista en så stor och
namnkunnig drabbning? – Nej ingalunda, åtrade
Markattan. Tessin Bref 1:175. — Atras,
dep. Åtra sig. [Fsv. atras.] genom hans
munz ord åtrades (stannade) wåghen (i
Jordan). L. Petri Sir. bok 39:22. Hielp att
iagh icke åtrås (återhålles), igenom menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
