Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öflete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öflete
— 1026 —
Öfverbödig
ööff, varp, stamen. Comenius Tung. index.
Rietz öv 833 b.
Öflete, Öfläte, se Oblat.
Öfning, Öfving, f. Utöfning, verksamhet.
[Mnt. ovinge, T. iibung.] Hon (tron) fråghar
ock^icke om godha gerningar skola göras,
vthan förr än man fråghar, haffuer hon giordt
them, och är alt jemt j öffningennne. Försp.
till Rom. then gåfwa (tron) är... j aleenes
gudz hender, är lekawel noghön öwing medh
huilka tw måå förhopa ath gudh måå geffwa
tich troona. O. Petri Men. fall L1 b.
Öfra, tr. Eröfra, bemäktiga sig, tillskansa
sig. [D. øvre Kalkar.] the offrade
landz-orterne. P. Brask Paf. 31. Haerlem (blef)
effter en långsam belägring offrad. Ders. 262.
Sverige ingen lust hafver något synnerligit
mehra uppå samma (Ryska) sijda at öffra.
Ders. 377. Så hade han ... offrat deres
för-tientte besolningh, som slagne vore. Hert.
Carls slakt. AaSa.
Öfrig, adj. Hög, högt uppsatt. [D. øvrig
Kalkar, T. iibrig.] Öffrighe rijkzens
em-betzmen äro konungen närmest och haffua
medh regementzens högvichtighe saker til at
beställa. L. Paul. Gothus Mon. pae. 702.
The kallas nidhrighare embetzmen, som effter
the öffrighares befalning haffva til at bestella
medh rijkzens saker. Ders. 704.
Öfring, f. Eröfring, bleff alzingen
an-stallt giord, een slijk öffring at befästa. P.
Brask Puf. 207. Konungarijket ... skulle
genom alt för stoore och vidlöfftige öffringar
inrijkes försvagat blifva. Ders. 254.
Öf rit/adv. Mycket,"högeligen. [Fsv. yfriU
öfrit, Isl. yfrit.] the skula ... öffwrit noogh
(öfver nog) haffua. Joh. ev. 10:10.
Öfva, tr. Herren ... wedhergeller them
rijkeligha som hoghmodh öffua. Ps. 31:24.
ther man dryckenskap öffuar. Ord. 23:30.
the intet kunna öffua Laghen. Jer. klag.
2: 9. — Refl. öffua sigh j oskälighit fråtzerij.
Vish. 14:23. öffua tigh sielff til (i)
gudh-achtigheet. / Tim. 4: 7. the (begären) öffua
sigh (tilltaga) genom flendans (djefvulens)
anblåsande meer och meer. L. Petri Skyld.
G 3 a.
Öfveban, m. [D. øveban Kalkar.]
Gymnasium, öffueplaan eller öffuebaan.
Var. rer. voc. L 5 a.
Öfvebänk, m. ? Kon. Gustaf 1 skrifver
till Sten Eriksson Lejonhufvud, som
vistades i Frankrike: Skynde tich snarligen till
titt fäderne landt, ther kräffuer och någett
att göre, och lath tig åtnöije med then
öffue-bäncken tu haffwer länge vpå sittit, thet är
nu fast tijdt att vpstå aff sömpnen. RR 2/6
1543. Månne skriffel för ofnebänk, bänk
vid ugnen (Isl. Fsv. ofn, D. ovn; T. of
en-bank, latbänk)?
Öfveplan, m., se Öfveban.
Öfver, prep. j morghon offuer viij
da-gher (i morgon 8 dagar till). Gust. 1 reg.
8: 9. the skola offuer itt boord (vid samma
bord) tala falskeligha medh hwar annan.
Dan. 11: 27. offuer (utöfver, till råga på)
alla våra synder haffue wij ock giordt thetta
onda, at wij beeddes oss Konung. 1 Sam.
12:19. man offuer hela året (hela året
igenom) skulle ... begå Årstijdher. Syr. 47:12.
Öfverbetyga, tr. Öfverbevisa. [Fsv. ivir
(offuer) betyga.] han wijste eller kundhe
them inthet oärligenn eller någenn otrohett
öffuerbetyghe. Hist. handl. 13. 1:236 (1566).
Papisterna härda vth j theras wilfarélse,
oanseendes at them wäldeliga öffuerbetygat är,
at the haffua een nyia vpdichtad religion.
P. Erici 2:122 a.
Öfverblifsel, f. Öfverlefva, qvarlefva.
[T. iiberbleibsel.] af så rik syskonskara Hon
genom himlens nåd nu endast öfrig är . . .
Gud oss länge må then öfverblifslen unna.
U. .Rudenschöld 364.
Öfverblåsa, intr. Blåsa till slut, upphöra
att blåsa, sedan thenne wädherhwerffwelen
war wäl öffwerbläst. Phrygius Företal till
Svarts Ärepred. 18.
Öfverboeka, intr. Mottaga el.
underkasta sig tuktan. [T. überbücken, sich
einer züchtigung, demüthigung unterziehen.
Grimm Wört.] Här måste ... Guds uthvalda
nådebarn öffuerbocka och kenna thet skarpa
korsrijset. P. J. Gothus Fastapred. 161.
så hemnar sigh then alzmechtige Herren
Zebaoth i thetta lijffuet aleena particulariter,
ther moste i dagh thenne, i morgon en annan
öffuerbocka. Ders. 252. så mosten j ... på
marterbenken öffuerbocka. Ders. 273. Ther
skal ingen öffuerbocka för then andra, uthan
hvar och en moste framstreckia sina egna
hud. Ders. 392.
Öfverbredsle, n. Sängtäcke. [Isl. [-yfir-breizl.]-] {+yfir-
breizl.]+} S t r a g u 1 u m, offuerbreedzle,
offuer-teckilse. Var. rer. voc. E 8 a.
Öfverbödig, adj. Beredvillig, benägen.
[Fsv. ivirbudhugher (öffuerbödigher), Mnt.
overbodich.] han owerbödig ær at sware
ther om till retthe. Gust. 1 reg. 2:85. Wij
ære offuerbuduge ath lathe ransakes ... om
alle the sacher. 4:168. huar nogra bristher
hade paa ferde warid ... haffuer han altid
waridt öffuerbödugh till att bötha och
för-wandla them. 6:142. Konung Christiern
be-gärade at konung Karl skulle låta honom
riket vp, Men konung Karl war öffuerbödigh,
at saken mötte komma i retta, så at ther
mötte dömas om, huilken there bättre rett
hade till riket. O. Petri Kr. 261. hwad
Mammon befaler och beder them göra, ther
äro the öffuerböduge til. L. Petri 2 Post.
242 a. Christus allom är öffuerbödigh til
hielp emoot syndena. Ders. 273 a. war tå
nästan hwar man wälwiliat, ja, öffuerbödig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
