- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
1031

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfverlopp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfverlopp

— 1031 —

Öfvermage

öfverlopp, n. [Mnt. overlop, T. [-iiber-lauf.]-] {+iiber-
lauf.]+} 1. Det att vara öfverlupen, besvär.
haffuer ider nåde ... owerlop vtaff monge
clagemaal. Gust. 1 reg. 1: 255. wij... lidhe
alla dagha mykit offuerlop för gell (gäld)
schuldt. 3:111. R. Cancellarius låther sigh
... ändskylla, att han för opassligheet skull
och annat öfuerlopp eij orkar svara.
Adlersparre Hist. saml. 2:131 (1643). Pilatus
vart omsider ledse vid folkets trägna
öfverlopp. Spegel Pass. and. 284. Hafva
dageligen öfverlopp af folk. Lind Ord. — 2.
Tillopp. Här supplicerer man och anholler
om beneficijs, ther vanckar myckit öfverlop,
så at offta tijo eller tolff anholla om itt
bene-ficio. Laurelius Påf. anat. 460. — 3.
Öfverskott. han borthsålth haffde och
forues-ladt Cronones jord och fordwlth öffuerlåpit
j theris årliga skath. Gust. 1 reg. 4:295. —
4. Däck. For i, ’offuerlop. Var. rer. voc.
P 3 a. måste Skipet på öfverloppet och alt
omkring tätt vara drifvit. Sjölag 1667 Skipl.
B. 4:1. the (sjömännen) löpa aff och an på
öfverlöpet. Comenius Tung. 463.
öfver-loppen på deras skepp vordo betäckta med
döda kroppar. Mörk Ad. 1:308.

Öfverlåt, n. Oblat, sönderbryta
öfverlåtet och kastat i kalcken. Raimundius 126.

Öfverlägen, adj. Öfverlägsen. [T. [-iiber-legen.]-] {+iiber-
legen.]+} medh storleeken . . . och
mycken-heeten af skeppen ... vara fienden
öfverlägen. Gust. Adolf Skr. 313. theras fiender
hadhe uthi tvenne slachtningar varit the
Campanier öfverlägne. Schroderus Liv.
177. han var them medh folck öfverlägen.
Ders. 201. i disputerande öfverlägen.
Franc-kenius B 6 b. Sömnen ... blir henne
öfverlägen. Spegel G. verk 127. Tydskland
konungariket Polen uppå macht vijda vägna
öfverlägit är. P. Brask Puf. 368.

Öfverlägga, tr. 1. Vara öfverlägsen,
öfverträffa, deras gesvindhet icke kunde
uthaf andra, som ofta med them krigade,
öfverläggas och uthtröttas. Peringskiöld
Jord. 51. — 2. öfverräkna, beräkna. Haffuer
och vår nadigiste herre öffuerlagt sina
vp-börd och sina vthgifft. Gust. 1 reg. 4:213.
Hwilken är then aff idher, som wil byggia
itt torn, och icke först sitter och
offuerleg-ger bekostningen. Luc. 14:28. —3.
Öfver-tänka, betänka, betrakta, han war j
örtegården och offuerlade j sitt hierta then
neffst, dödh och pijno huru bittert thet war
som han vndergå skulle. O. Petri 2 Post.
72 a.

Öfverlägse, adj. Öfverlägsen, icke
blottställa sig för de Danskes öfverlägse styrka.
Hallenberg Hist. 1:403.

Öfverlägse, adv. Öfverlastadt, han
ändt-lig blef så öfverlägse full, At han til slutet
låg som död i säng omkull. Kolmodin
Qy. sp. 1:47.

Öfverlägsen, adj. Öfverlastad. Större
delen, som af vinet voro öfverlägsne, hade
nu en tung sömn öfverfallit. Malmborg 691.

Öfverländsk, adj. Öfre Tyskland
tillhörande. [T. oberländisch.] the
öffuerlen-diske och Högtyske städer. Fin. handl. 2:298
(15c0). en öffuerlensk watukonstener. HSH
26:2 (1554).

Öfverläsa, tr. Genomläsa, läsa. [Mnt.
overlesen.] wj seedh och öffwerläsith haffue
eth konungh Hanszes breff. Gust. 1 reg.
3:84. medh alsomstörsta flijt öffuerläsa och
studera Biblien. L. Petri Kyrkord. 3 a.

Öfverlop, n., se Öfverlopp 4.

Öfverlöpa, tr. och intr. [Mnt. overlopen,
T. überlaufen.] 1. Öfversvämma. thet skal
altsamman lijka som medh een flodh
offuer-lopet och bortfördt och offuerteckt warda.
Am. 8:8. — 2. Öfverskrida, solen skal gå
tilbaka tiyo streck, the hon på Säyaren
off-uerlopit haffuer. Es. 38:8. — 3. Vara till
öfverlopps, blifva öfver, the haffua alle
inlagdt (i offerkistan) aff thet them
offuerlop. Marc. 12: 44. Sedhan wardt vptaghit
thet som them (efter de spisande) offuerlop,
tolff korghar fulle medh stycker. Luc. 9:17.
— 4. Genomgå, genomläsa, genomse,
genomögna. See thetta är med fåå oord
förståndet aff thetta euangelio, huilkit wij . . .
offuerloppit haffua. O. Petri 1 Post. 112 b.
Nw wilie wij och kortte^gha öffuerlöpa texten
och see huad ther vthlnnan är. Ders. 148 b.
at wij icke försumeligha och hoghlöst
öffuer-löpe Gudz ord, vthan ransaket och
öffuer-wäghet medh allo flijt. L. Petri 3 Post.
30 a. man här åthminsto summerar och
korteliga öfverlöper hvadh som hälst om thesse
uthländske Göther uthi historierne finnes
vara beskrifvit. Kr. 9. som offtast
öfverlöpa sijn hwshåldzbook. Brahe Oecon. 87.
vi icke hafve haft tid och tilfälle, bem:te
opus och värk at låta percurrera och
öfverlöpa. Bring Saml. 1:24 (1643).

Öfverlöpse, adj. Till öfverlopps, öfrig.
[Fsv. ivirlöps, yvelöpse.] wardt them som
mykit hadhe intit offuerlöpse, och them som
litit hadhe intit fattandes. 2 Mos. 16: 18.
Then ther mykit samladhe, han hadhe intet
offuerlöpse. 2 Cor. 8:15. han med siw bröd
... spijsade fyratusend folk, och bleffuo
offuerlöpse siw korgar fulla. L. Petri 2 Post.
181 b. han skal wel få så mykit bestella
medh sigh sielff, at honom skal liten tijdh
bliffua offuerlöpse, til at döma och lasta en
annan. Ders. 284 b.

Öfvermage, m. Minderårig person. [Fsv.
ovormaghi.] spenabarn och offuermaghar
försmechtadhes på gatomen j stadhenom.
Jer. klag. 2:11. man döpa låter barn och
offuermaghar, och med theras doop icke
töffuar til thes the vpwext. L. Petri Om
nattv. A 2 a. När öfvermagar varda myndige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/1055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free