- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
30

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 STOISKA ÖFVERLLIGGARE ELLER TODDIMARTYRER.

uttalas i en dylik ton, så förlora de en betydlig del af sin
komiska egendomlighet.

Äfven när han talade i vredesmod, tycktes han vara allt
för lat för att på tillbörligt sätt manövrera med sitt gomsegel,
i följd hvaraf största delen af ljuden för beqvämligheter skull
tog vägen genom näsöppningen. Munnen var för honom
förnämligast till för att dricka toddi med; näsan var Djurbergs
talorgan.

Djurberg var medlem af den medicinska fakulteten, och
då han förmodligen allt emellanåt tyckte, att han lika väl
kunde läsa som göra ingenting, så tog han slutligen alla
erforderliga examina under loppet af omkring 20 år och med långa
mellantider, under hvilka han vistades än här, än der i landet,
ofta i mycket brydsamma lägen, dem han dock med orubbligt
jemnmod uthärdade, hvarjemte den ursprungliga naturkraften
i hela hans väsen hindrade honom att blifva förfallen i detta
ords strängaste mening.

Återkommen till Upsala efter en af dessa mellantider, då
han legat någonstädes nere i landsorten och sugit på ramarne,
helsades han af en mötande bekant med orden:

»Nej, se god dag, Djurberg! Hvar i ali verlden har du
varit så länge?»

»På de-ka-dangs,» svarade Djurberg i sitt djupaste
nasal-tonregister.

Djurberg var städse mån om sin värdighet och lät aldrig
topprida sig.

En söndagseftermiddag var Djurberg bjuden af
källarmästaren X. att följa med honom ut till hans landställe. Båda
herrarne färdades i ett enbetsåkdon, som X. sjelf körde. Vid
ankomsten till den första grinden steg X. artigt ur åkdonet
och öppnade, men då de nästa gång anlände till ett dylikt
väghinder, tyckte X., att gästen icke var för god att stiga af.
Han var dock för artig att tillsäga härom, hvarför han blott
höll in hästen och under tystnad afvaktade, att Djurberg skulle
förstå inviten. Djurberg tycktes dock ingenting förstå och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free