- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
258

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver göteborgaren, och tvärt om. En gång, då Rasmus
stannat för att med sina beundrande blickar följa den sköna
synen, då Fiskström med tiken i hälarne långsamt avancerade
nedåt gatan, lade han märke till, huruledes Fiskström, då han
mötte en af stadens vackraste ungmör, skrufvade binoclen
fastare på näsan och »starrbligade» den unga damen rakt in
i ansigtet, på samma gång han hvisslade åt sin hund med en
ledighet och en élégance, som kom Prisséns hjerta att slå
dubbla slag af förtjusning. Hela dagen sedermera förföljde
honom denna syn, och då han nästa morgon vaknade, hade
synen klarnat till en idé. »Tänk om jag skulle skaffa mig en
hund! Fiskströms hund! Der går Prissén och Fiskströms
tik, skulle man säga, och så» — i vissa lyckliga ögonblick
plägar den ena idén taga med sig den andra i släptåg — »och
så skulle jag kalla hundkreaturet för Prisse» — Rasmus
glömde i hastigheten, att det var en tik — »och sjelf slippa
det förhärdade hundnamnet!»

Prissén kastade sig i kläderna och skyndade upp till
Fiskström, som klädd i en superfin morgonrock höll på att
rengöra ett jagtgevär. Rasmus presenterade sig som studeranden
Prissén och anhöll att få veta, huru vida herr Fiskström icke
skulle vilja afstå sin hund. Fiskström tog af sig binoclen,
torkade den omsorgsfullt på morgonrocken, fastskrufvade den
åter, mätte den besökande från hufvud till fot och framstälde
sedan i sin ordning på rent och oförfalskadt göteborgsmål den
mycket enkla frågan: »E hänn galen?» Rasmus förklarade,
att så icke vore förhållandet, han vore blott hundälskare, och
han vore beredd att betala hvad som helst för en hund — en
riktig hund, förstås. Göteborgaren, som började inse, att
här vore fråga om en affär, vardt något höfligare och
meddelade, att tiken visserligen icke vore fal för något pris, men
att han just i dagarne fått en valp af tiken »färdig» från en
jägare der i trakten, och den kunde han möjligen vara sinnad
att afstå för 500 kr. Så mycket kontanter hade visserligen
Rasmus icke inne, men saken rangerades så, att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free