Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
FRÅN SKILDA LÄROVERK OCH TIDER. *
Bygdemålsbrytare.
Som bekant hafva aktade språkmän både i Tyskland och
Skandinavien på senare tider med lika mycken lärdom som
nit och lefvande intresse häfdat bygdemålens betydelse och
ställning på det andliga odlingsfältet. Värdefulla språk- och
litteraturskatter hafva också på denna väg framdragits i ljuset.
Men åtskilliga af dessa språkmän hafva dock i sin hänförelse
skjutit öfver målet, i det de under sina försök att häfda det
talade språkets rätt såsom det »lefvande» gentemot det skrifna
språket såsom det »döda» dragit den falska slutsatsen, att en
hvar äger icke blott rättighet utan äfven skyldighet att vid
hvarje tillfälle inom såväl det enskilda som det offentliga
lifvet använda det mål han fört med sig från vaggan eller
förvärfvat under sin uppväxt samt att följaktligen hvarje
försök från skolans sida att förbättra sina lärjungars uttalssätt
endast vore en yttring af flärd, hvars ohållbarhet »den nyaste
vetenskapen» till punkt och pricka uppvisat. Så väl svenska
som danska och kanske äfven norska yngre språkmän
skyndade sig att afskrifva och med stor tvärsäkerhet förkunna
dessa dråpliga satser ur den nyare tyska vetenskapen utan
att inse, att det blinda teoretiserandet härvid råkat in på en
afväg. De förbisågo nämligen, att inom hvarje folks talspråk
finnes sedan urminnes tider en motsats mellan bygdemålen
och det af dessa färgade vårdslösa hvardagsspråket å ena
sidan samt å andra sidan högspråket, det vårdade språket,
som mer eller mindre rent talas af vissa personer, i synnerhet
inom de bildade klasserna, ehuru visserligen icke af hvarje
med högre lärdom utrustad individ, samt att detta vårdade
språk företrädesvis är konstens och litteraturens uttrycksmedel
och sålunda ligger till grund för skriftspråket, men ingalunda
är identiskt med detsamma, samt att slutligen detta högspråk
är hela folkets gemensamma egendom och därför äger kraf
på att vårdas i första rummet af skolan såsom en nationalskatk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
