Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ramlade sönder. Den ene efter den andre drog sig tillbaka,
först de hederliga arbetarne, som snart genomskådade Smith och
insågo, att det var af rent egoistiska syften han igångsatt det
hela samt att han för att få arbetarne att bättre nappa på
kroken lyckats engagera eller intressera åtskilliga arbetare, som han
visste hade en smula inflytande.
Bland dem, som drogo sig undan i tid var tapetserare E.
Nordman, som sedermera, 1886, slöt sig till den socialistiska
rörelsen och blef en af dess ifrigaste förkämpar. Smithens
öfver-general, tapetserare Johansson, rymde till Amerika, där han nu
i Evanston, i närheten af Chicago, slagit sig ned under namnet
Eriksson och jobbar i politik, något som ifall man har flax
föder sin man i det landet. Skomakare Eriksson, äfvenledes en af
Smithens handgångna män, sökte sin tröst i det 10-dubbla och
så hade stackars Smith icke någon som tog hans parti, ty han
hade varit nog dum, för att icke säga något värre, att ej sätta
upp någon egen tidning.
Några af de personer Smith engagerat voro fullständiga
humbugsmakare. Som exempel vill jag anföra att en af dem,
en typograf Törnblom, blef, sedan han slutat hos S.,
nykterhetstalare. Men det hindrade icke att man synnerligen ofta kunde
få se honom i ett tillstånd som var allt annat än nyktert. Han
försökte sig sedermera på allt möjligt; en tid spelade han religiös
och följde slutligen med en lappkaravan till Paris, där han dog,
enligt hvad jag hört sägas.
Smith sökte intressera själfva kungen för sin rörelse, och lät
för den skul] en arbetarkomité söka företräde hos högstdensamme
Audiensen ägde rum i juni 1883. Det finnes kostliga referat
från denna ryktbara audiens, som tidningsprässen utstofferade på
det präktigaste sätt.
Till en början mottog kungen deputationen mycket
reserve-radt och talade bland annat om hur bra arbetarne hade det.
Murarne t. ex. hade det riktigt utmärkt och skulle kunna
förtjäna mycket mera, ifall de icke gingo och söpo två dagar i
veckan. Majestätet tycktes dessutom hysa vissa betänkligheter
mot Smith, i hvilken han vädrade en rabulist, som kunde bli
farlig och som sökte komma sig upp på arbetarne.
Men då deputationen försäkrade att därför vore det ej den
ringaste fara och att Smithens syften vore ädla samt att C. O.
Berg, hos hvilken deputationen äfven varit, uttalat sina varmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
