- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Nittonde årgången. 1883 /
66

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågor rörande gymnastikundervisningen vid de allmänna Läroverken (G. N.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 Frågor rörande gymnastikundervisningen.

förnyas, så är det väl icke mer än rätt och nödvändigt att
äfven gymnastiken får sin dagliga tillämpning? Kan man
väl med mindre vänta sig den tillräckliga verkan häraf på
kroppsutbildningen? Och är det väl för mycket, att en stund
på dagen egnas åt det på organismens riktiga och
fullständiga utveckling beräknade kroppsarbetet, då hela den öfriga
tiden får till allt annat användas.

4. Huru långvarig bör en gymnastihöfning i skolan
vara ?

Om gymnastiken måste vara daglig, d. v. s. verka
die-tetiskt, för "att kroppsutbildning, hälsa, styrka, rörlighet, mod,
vakenhet, viljekraft och lydnad i tillräckligt och tillbörligt
mått härmed skola kunna vinnas, så är det tydligt, att den
dagliga gymnastikstunden måste räcka så länge, att någon
omfattande och tämligen djupgående verkan af öfningarna
må kunna åstadkommas, och härtill räcker, såsom
erfarenheten mer än tillräckligt intygat, icke en halftimme, hälst
då afklädning, uppställning och afiämning samt påklädning
och afmarsch häruti skola ingå; men på mindre än en timme
kan, det liar äfven blifvit ådagalagdt, en ganska fullständig
rörelseföljd med lagom ansträngning — ty uttröttning får
här visst icke inträda — hinna genomgås, och månne icke
tre qvarts timme kunde antagas såsom normalt tidsmått för
en gymnastikstund i skolan, då man härigenom äfven komme
i tillfälle att använda den återstående qvarten till att något
hvila och lugna sig, innan man öfverginge till en lästimme?

5. I hvad förhållande står den fria leken till den
systematiskt ordnade gymnastiken?

Då leken är det ursprungliga och naturliga sättet att
uppöfva krafterna och till följd däraf utgör barnets egen
kroppsöfningskonst, så får gymnastiken på intet vilkor
förqväfva och undantränga denna, utan skall tvärtom för egen
del taga vara på, hvad leken har att erbjuda och härifrån
utgå. Ja, leken är så vigtig, att man skulle kunna hafva
skäl att säga: hällre fria lekar och ingen gymnastik än
tvärtom. Men dessa utesluta, som af det föregående synes,
ingalunda hvarandra, lika litet som läsningen utesluter det fria
talandet och tänkandet, och då tiden är inne, böra därför
väl genomtänkta och systematiskt anordnade öfningar inträda
så väl på det kroppsliga som på det intellektuela området.
Bör då icke den fria leken äfven härefter få fortgå och för
detta ändamål den fritid, som dagligen lämnas lärjungen,
vara så väl härtill som till annan sysselsättning fullt
tillräcklig? Är icke denna fritid för både kroppslig och andlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free