Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Ett afslutningstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381 Ett afslutningstal.
kärnan uti karaktärsbildningen, att för ett ögonblick dröja vid
denne man, som, om eljes någon, skapat sig en framtid. Denne man
har, äfven ban, haft sitt förnedrings- och upphöjelsetillstånd. Det
fans nämligen en tid, då han ensam måste ställa sitt breda bröst
i breschen för den anstormande riksdagen, då man ville sätta
honom på de anklagades bänk, och då man ville ställa honom,
kronans minister, under riksdagens disciplinärmyndighet. Huru
det problemet löstes, veta vi, och vi veta äfven, att samme man,
som utstod dessa vedervärdigheter, tillika förstod att bekämpa
dem och nu tronar i makt och ära. Huru förklara detta? Det
kommer sig däraf, att denne store man tillika är en kristen man.
Därom vittna, bland annat, några djupa drag, om hvilka den
minnestecknare har att förtälja, som under det stora kriget
ständigt vistades vid rikskanslärens sida. Vill man då t. ex. veta,
huru kanslären beredde sig för kriget, så får man af
minnestecknaren det besked, att kanslären några dagar innan han
begaf sig till krigsskådeplatsen — anammade nattvarden på sitt
rum. Och vill man vidare veta, med hvilka tankar kanslären
umgicks under natten till Sedan, så kan man slå upp pagina
107 i minnesteckningen. Man läser där, att omkring kl. 6 på
morgonen kanslären erhållit besök af en fransk general, att han
hastigt klädt sig och därefter, utan att äta frukost, satt sig till
häst och i största skyndsamhet ridit bort. Därefter fortsätter
minnestecknaren: "Jag gick straxt in i hans rum och fram till
fönstret för att se, i hvilken riktning han aflägsnade sig. Han
trafvade fram åt torget till. I hans rum var allting
kringkastadt i oordning. På golfvet låg "Brödrasamfundets dagliga
tänkespråk och lärotexter för 1870" och på nattduksbordet befann
sig en annan andaktsbok: "Den dagliga vederqvickelsen för
troende kristna" — skrifter i hvilka kanslären, som Engel * sade,
"plägade läsa om nätterna". Och samme furste, som så beredde
sig för kriget och så stärkte sig under detsamma, ban vill ännu
i den dag, som är, icke skämmas vid Kristi evangelium. Eller
hvad hade väl tidningarna att berätta om hans uppträdande
under en af de många debatter vid riksdagen, som arbetarefrågan
där tid efter annan framkallat. Kanslären hade blifvit
interpellerad om sina afsigter i denna fråga och hade därunder
framhållit, att dessa hade sitt centrum inom det område, som han en
gång förut tillåtit sig kalla "praktisk kristendom", d. v. s.
till-lämpandet af vår kristliga sedelära på förhållandet till vår nästa.
Som ban nu visste, att detta tal om "kristendom" kantänka icke
smakat rätt väl på alla ball, så begagnar ban tillfället att gifva
* Kanslärens kammartjänare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
