Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och granskningar - Genmäle angående Fransk språklära (Alex. E. Widholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
Genmäle.
ska språkvetenskapen, att nämligen ljudlagar verka undantagslöst,
och när undantag de facto existera *, dessa måste hafva sin
särskilda förklaring". Något egendomligt förefaller dock detta
axiom: lagar som verka undantagslöst — och dock undantag som
de facto existera, Mig förefaller det tämligen ologiskt att så säga.
Huru emellertid därmed än må vara, säkert är, att Brachet uti
inledningen till sitt etymologiska lexikon gör sig skyldig till
samma oegentlighet. Jag säger till ex.: "kort i öfvergår vanligen
till oi, och Brachet säger: "i devient ordinairement oi.n Jag
säger: "kort e framför enkel vokal öfvergår vanligen till iev, och
Brachet har: *i devient ordinairement ie devant une consonne
simple, ou persiste mais rarement". Jag säger: "o öfvergår dels
till en, dels till ou, dels ock stundom (hälst i position) till uin,
hvarefter i en not tillägges: "positionslångt o bibehålles eljes
oftast;" Brachet säger: "o se maintient rarement . . .; mais la
forme la pius habituelle de transformation de ö latin est ou et
eu qui se reduit tres rarement à u; o devient ordinairement eu;
il reste quelquefois o devant n, m, 1".
Och då nu Brachet så betraktat saken, trodde jag det vara
äfven mig tillåtet att så göra i en framställning, som framträder
och måste framträda med så ringa anspråk på både fullständighet
och vetenskaplighet. En annan sak är, om icke denna
framställning bort utelämnas, och jag har i företalet redan framstält mina
dubier i detta hänseende. Endast hoppet att möjligen
genomläsningen af dessa sidor efter skolkursens slut skulle hos en eller
annan lärjunge väcka håg för fortsatta språkstudier, föranledde
deras intagande.
Hade min tid tillåtit, skulle det helt visst hafva varit
ganska intressant att i detalj få bemöta en del af anm:s påståenden,
t. ex. då han fordrar att ressusciter borde anmärkts sid 8
jämsides med ressorter, ehuru jag uttryckligen berör endast de ord,
där första stafvelsen egentligen är re- (åter); då ban vill att jag
för ynglingar i 6:te klassen skulle kalla 1 och r uti peuple,
pour-pre för "obetonade" för att förebygga uttalet peupel pourper; då
han tviflande frågar om au uti épaule verkligen är långt och
slutet; då ban glömsk af nyare fr. foneticis åsigter (ex. Havet; Bom.
III, VI) icke vill kalla ia uti fiacre för diftong; då han rörande
uttalet af gn icke tyckes vilja erkänna Storms helt visst riktiga
åsigt, utan lutar åt en af Joret i Revue critique dunkelt framstäld
uppfattning af detta ljuds identitet med it. gn, sp. n, ehuru det
af polemiken i frågan torde framgå, dels att Joret missuppfattat
Storms beteckning, dels att J. i sista artikeln verkligen tyckes
* Kursiveringen är af genmälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
