Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
»Temasvenska »
2:o) Oriktigt ordval, delvis beroende på ofvan anförda grund,
delvis på in värkan från annat språk;
3:o) Oriktig eller tvifvelaktig ordföljd, särskildt exempel på
bisatser med blott i hufvudsats tillåten ordföljd;
4:o) Logiska felaktigheter, svårförstådda eller rent af
obegripliga meningar.
När man ser, att en svensk lärare kan sätta sådan
»svenska» i händerna på sina lärjungar, känner man sig något
mildare stämd beträffande dessas försyndelser mot modersmålet och
man erinrar sig osökt Gustaf Vasas ord om Sveriges allmoge:
det är förvisso icke underligt... då de hafva sådana tillskyndare.
Men — torde här invändas, och detta är väl det enda,
som skulle kunna anföras såsom något slags försvar — det är
nödvändigt från den främmande språkundervisningens synpunkt
att i viss mån misshandla svenskan för att tvinga lärjungen att
återge den på ett visst åsyftädt sätt. Härpå svaras dels, att
icke heller i detta afseende ändamålet helgar medlen: en större
färdighet i ett främmande språk får icke vinnas på modersmålets
bekostnad, dels att riktigheten af nämnda undervisningsmetod
äfven från det främmande språkets egen synpunkt torde vara
mycket omtvistlig, minst sagdt. Antag t. ex. att d:r L. låter
en elev öfver sätta den ofvan citerade punkten Kansleren var ej
sen att finna herden eller — efter d:r L:s princip — hvarför
ej lika gärna: Kansleren dröjde icke att finna herden.
Jag tviflar inte på att en lärjunge, som förut känner till
verbet tarder och dess konstruktion, helt mekaniskt ger den
afsedda öfversättningen. Om han sedan begriper den franska
satsen, blir en annan sak. Får han icke någon särskild
förklaring är det knappast troligt. I hvilket fall som helst får
han icke klart för sig det väsentliga; skillnaden mellan betydelsen
af det svenska dröja, vara sen och det franska tarder : man kan dröja
att göra en sak endast för så vidt detta görande är i någon
mån beroende af ens egen bestämmanderätt, en inskränkning i
betydelsen som ej gäller för tarder. Därför kan väl »le médécin
ne tarda, pas à venir» öfversättas med »läkaren dröjde icke att
komma», men icke ofvan citerade sats så som förf. gjort.
Praktiskt sedt går lärjungen genom denna formulering miste om att
lära sig ett vanligt och riktigt sätt för återgifvande af det
svenska adverbet snart. Från både språklig och pedagogisk
synpunkt är sålunda punkten ifråga alldeles förkastlig. Och
för att taga ett annat exempel, om förf. genom att skrifva
»be-röfvas på något» framtvingar den riktiga engelska frasen — hvad
är därmed vunnet? Lyckligtvis får nog lärjungen aldrig mera
tillfälle att åter se eller höra detta besynnerliga uttryck. Där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
