Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Lit t er aturanmälari.
Om Artikeln, dess ursprung och uppgift, särskildt i
franskan och andra romanska språk. Af P. ,4. Geijer (183—219).
Det är en synnerligen underhållande framställning, professor
Geijer ger af sitt ämne. Och den är underhållande for hvilken
språkman som helst, ty den är generell, språkfilosofisk.
Med klarhet visas, huru på skilda håll demonstrativer
försvagas till bestämda artiklar, huru dessa artiklar användas i
mer och mindre demonstrerande eller, som man då säger,
de-terminerande betydelser: l:o) den fulla och tydliga lokaliseringen
(demonstrativt stadium), 2:o) precision genom följande bestämning
(determinativt stadium), 3:o) omnämnande i det föregående
(ana-foriskt stadium), 4:o) individualisering eller full aktualisering (det
speciella artikelstadiet). Det sista stadiet skulle anmälaren hafva
önskadt i någon mån annorlunda karakteriseradt, men det är ej
lätt att säga huru. Äfven det först anförda exemplet, Kyrkan
skall stå midt i byn, synes ej fullt klart och typiskt. Det ar
svårare att däri få fast grepp på artikeln än i t. ex. Räfven är
listig, där räfven ar det fullt aktualiserade och gent emot andra
begränsade begreppet.
I sammanhang härmed visas, huru individuell karakter
tillkommer substantivet hufvudsakligen såsom subjekt och objekt,
och hurusom uttrycket för individualiseringen ej konsekvent
genomföres, emedan sidoinflytelser från hvarjehanda håll göra sig
gällande, särskildt från gammaldags språkbruk, som i någon
mån bestämdes af andra förhållanden. Det var naturligen
härvid författarens afsikt att endast gifva* exempel. Men jag
begagnar mig också af detta tillfälle att ge ett exempel, som jag
ej tror nog beaktadt. Det är den roll, artikelns längre eller
kortare form spelar. Man säger t. ex. les vins du Rhin
med det korta och viga du, och les vins de Moselie med de i
stället för det släpigare de la; o. s. v. Jfr Geijer s. 189 om
artikelns form.
En jämförelse mellan grekiskan och iranskan illustrerar
förträffligt de förut framlagda grundtankarna. Författaren
antager att en jämförelse mellan franskan och ett germanskt språk
skulle gifva samma resultat. Så är det också, att döma af den
vidlyftiga jämförelse, som Brinkmann gjort mellan franskan och
engelskan på bortåt 300 sidor i sin Syntax des Französischen
und Englischen. Men denna Brinkmanns jämförelse borde
revideras efter de vetenskapliga principer, som professor Geijer
framställt.
Sista afdelningen utgöres af en mycket instruktiv
redogörelse för den partitiva artikelns betydelse, uppkomst, utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
