Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 Tvärine inlägg i frågan om kristendomsundervisningen.
Ehuru min vördade Inspektor under några år af min
läroverksamhet här i Falun, Landshöfdingen C. Treffenberg,
«ej längre kan bemöta, hvad jag säger, anser jag mig dock
hafva rättighet att meddela följande. Långt innan jag kom
att subordinera under honom, hade han sina kända
anföranden om katekesutanläsningen. Sedan h. t. 1886 tror jag
knappast, att ban hörde någon annan än mig. Efter att
hafva åhört en lektion af mig i tredje klassen steg han
fram till mig, tog mig i hand och sade: »Tackar, nu har
jag hört, huru en katekeslektion skall hållas».
Då log jag i mitt inre mitt stora löje åt honom. Ty
jag hade omöjligt kunnat hålla den lektionen så, som jag
gjorde, om jag ej känt alla mina gossar och vetat att nästan
hvar och en af dem kunde såväl stycken som bibelspråk
utantill.
Att jag i Heidelberg på lärarinneseminarium skulle få
höra katekesen uppläst utantill med både frågor och svar,
förundrar icke. Men den mig af rektor i Karlsruhe såsom
Herbartian mycket rekommenderade läraren Müller lät
likaledes sina elever i flickskolan uppläsa läxor utantill, i
katekes och psalmer. Alla fingo frågor. Alla läste i ordning,
stycke .för stycke, vers för vers. Han beklagade, och det
gör äfven jag, att han ej hade annat än repetition och
således ej var i tillfälle att visa Herbartska metoden vid
genomgåendet af något nytt. Emellertid konstaterar jag här,
att undervisningen resulterat äfven i verklig minneskunskap.
Och jag fann särskildt, att eleverna ägde en rik psalmskatt.
Alla voro mycket kunniga i psalmer. Ehuru jag icke är i
tillfälle att nu närmare redogöra för särskilda lektioner, vill
jag dock här i förbigående nämna, hvad sora eljest förekom
vid denna lektion, emedan jag har behof för det följande
af ett yttrande derifrån.
Till lektion hade de läxa i så väl katekes som
psalmbok och kyrkohistoria. Efter uppläsningen af katekesläxan
och de öfriga läxorna fingo de till följande gång frågorna
14, 21, 23, 37, 59, 60 i Badensiska katekesen; så n:o 143
i landets psalmbok. Så i sin kyrkohistoria II (1—5).
I kyrkohistorien genomgicks Paulus i Rom, Jakobs,
Jerusalems förstörings, så Polykarpos’ (Smyrna) historia,
emedan »barnen älska lifsbilder». Till allra sist förekom
läsning af 13:de kap. Math. ev.
»Barnen älska lifsbilder» är en tanke, som måste
besjäla oss, på samma gång som vi äfven fordra, att deras
.arbete skall vara så väl gjordt, att de med lätthet framsäga
Pedagogisk Tidskrift 1900. 2. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
