Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 281’.
.anföras*). När det lilla barnet, för att taga Steinthals
berömda exempel, säger »Pappa hatt» fatta vi kanske detta
såsom afseende att vara ett meddelande, men vi veta icke alis,
hvad det betyder. Det kan betyda, att »pappa» står i
hvilken förbindelse som hälst med föreställningen »hatt» Som
i det följande skall visa sig, är emellertid icke det i en sats
ined expressivt subj. och pred. normala
konnexionsförhållan-det af så sväfvande art, utan man kan inom detsamma
urskilja olika kategorier. Man måste därför ur språklig
med-delsesynpunkt frånkänna uttryck af denna typ egenskapen af
att vara satser. De äro misslyckade försök till satsbildningar.
Däremot måste Wu^DERLlCHS**) exempel »Uslingar 1
Dessa ryttare!» betraktas som en sats, då ingen tvekan där
•kan råda om betydelsen eller om konnexionskategorien***).
För fullständighetens skull och för att undvika
missförstånd må här klargöras förhållandet vid parasitiska satser.
Med en parasitisk sats menas en sådan, som . låter inordna
sig under en annans satsskema. Det är i själfva verket en
oriktig föreställning, som man ofta möter, att en sats skulle
vara något för sig afskildt, något själfständigt †).
Förbindelsen mellan tvänne satser kan vara så intim, att båda ha
subj. och pred. gemensamma liksom solen och månen sitt
ljus, t. ex.: »Får Erik komma med? — En annan gång!»
»Hvem var det han slog? — Anton». Att ur svarssatserna
i dessa båda exempel söka framkonstruera vare sig psykol.
eller grammatiskt subj. eller pred. är tydligen lönlöst ††).
De ha intet eget satsskema utan stå i direkt beroende af
den föregående satsens, utan hvilket de hvarken grammatiskt
{särskildt i språk med kasusböjning) eller psykologiskt kunna
förklaras. Några exempel på pasasitiska satser, i hvilka
predikatet finnes angifvet, må äfven meddelas: » Och sedan blef
lian utledd från lokalen? — TJtledd! säg snarare utsparkad ! »
»Att uppgifva staden!» Den senaste satsen är ju i och för sig
meningslös och förutsätter med nödvändighet en föregående
sats af ungefär denna lydelse: »Ni är tvungen att uppgifva
•staden». Med utelämnande af modalbegreppet » är tvungen »
*) Paul, Princip.3 112 ff.
•*) Wunderlich, Der deutsche Satzban 1892, 4 ff. anför flera
exempel, där enligt hans uppfattning icke verbala ord uppträda
satsbildande.
***) Se nedan § 10 Status attributionis.
†) Se t. ex. Müller, E. G. o. Der Streit über das Wesen des
43atzes, Zeitschr. f. d. deutsch. Unterr. 1895, 186.
††) Jfr häremot Paul, Princip.3, 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
