Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
BIRGER ROLLIN.
nat förbise clet pedagogiska krafvet, är tydligt. Det har
åtminstone från vissa håll påpekats, att Euklides är i
eminent grad pedagogisk, och genom den under sista half seklet
använda åskådningsläran har man sökt lägga en
erfarenhets-grund för geometriundervisningen. Men den tendens, som
stundom framträdt, att lossa på de formela banden vid
denna undervisning, tyckes icke tilltala det svenska lynnet.
Denna olikhet i metoden mellan de båda elementära
matematiska lärogrenarna har tydligen varit skälet till att
man, då geometrien behöfver stödja sig på talläran, tvekat
att omedelbart ur aritmetiken låna de begrepp och satser,
som man behöfver. Det är nog under inverkan af dessa
omständigheter, som proportionsläran vuxit fram. Ämnet, som
här föreligger till behandling, är först att framhäfva
betydelsen af talens användning inom geometrien eller i
allmänhet vid behandlingen af konkreta storheter, hvilket bör
kunna ske genom en skematisk framställning af mätningen;
vidare en strängare utveckling af de aritmetiska lagar, som
här behöfva användas, samt slutligen framställningen af
några ur det föregående härledda satser rörande storheters
förhållanden, hufvudsakligen de euklideiska satserna i femte
boken.
Man har också trott* sig kunna införa en sådan
läro-gren som proportionsläran i nu berörda omfattning, därför
att vid den tid, då man inom geometrien bör öfvergå till
storheters förhållanden, lärjungen kan anses hafva nått den
mognad, att en abstrakt bevisföring är möjlig att använda.
Åtminstone torde det icke vara lärobokens uppgift att
förskrifva en begränsning, som tillfälliga omständigheter i vissa
fall kunna föranleda.
Emellertid är det väl ingen gren af skolmatematiken,
som gjort lärare och lärjungar så många bekymmer sonj
proportionsläran, och där läroboksförsöken framträdt i sådan
talrikhet. Då Euklides’ definition på proportionela storheter
uppenbarligen var alltför artificiel och svårfattlig, hvarför
man tidigt nog måste afstå från stödet af hans auktoritet,
har det ena förslaget aflöst det andra. Här gör man nu
den iakttagelsen, att hos en del läroboksförfattare röjt sig
en tvekan att identifiera begreppet förhållande med det tal,
efter hvilket man bedömer förhållandets storlek. Anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
