Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL PROPORTIONSLÄRANS METODIK. 99
ningen är antagligen den, att »förhållande» enligt
språkbruket är någonting obestämdt, som kan närmare
bestämmas på många sätt: förhållandet mellan 15 och 12 är t. ex.,
att talen äro olika, att 15 > 12, att 15 är 5/4 af 12, att
12 är å/b af 15 o. s. v. Men nu är det icke någonting
ovanligt, att ett dylikt obestämdt uttryck i vetenskapen får
en begränsad och fixerad betydelse. Så är äfven fallet med
uttrycket skillnad. Skillnaden mellan 15 och 10 är, att 15
är större och 10 ipindre, eller att 10 går upp i 15, men ej
tvärtom, att 15 är ett udda, 10 ett jämnt tal, 15 har
faktorn 3, men 10 icke o. s. v. Detta mångskiftande
innehåll, som det dagliga talet kan lägga i uttrycket, har ej
hindrat, att man i matematiken med skillnaden mellan 15
och 10 menar det tal, som återstår, då det senare drages
från det förra, eller som, lagdt till det senare, ger det
förra. Då lär det ej heller vara oriktigt eller obehöfligt att
i matematiken fixera »förhållandet mellan två storheter» till
att betyda det tal, som anger, huru stor den förra af dem
är, då den mätes med den senare. Därigenom bli sådana
benämningar som mätetal, rationstal eller rationsexponent
öfverflödiga, och man undviker en omväg för tanken.
Bland de många läroboksförslagen på
proportionslärans område har största tillslutning vunnits af Hultmans
proportionslära, först offentliggjord i Stockholms
Gymnasii program för 1871. A. E. Hellgren utgaf sedan i
nära anslutning till denna proportionslära en
bearbetning af Euklides’ sjette bok, som snart kom till stor
användning, så att den läsåret 1889—90 var antagen vid 19
högre allmänna läroverk och sedermera antagligen fått ännu
större spridning. När nu denne författare äfven utgifvit en
proportionslära*), är ju utsikt för handen, att den skall
komma till allmännare användning. Det är därför af vikt
att noga pröfva, huruvida den i sitt nuvarande framträdande
*) »Proportionslära af A. E. Hellgren» (förordet dateradt mars
1900). Stockholm. Fr. Skoglunds förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
