Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THE Pl )N KT KR 1 STATIKEN.
187
Den andra punkt, vid hvilken jag har anmärkningar
att framställa, rör behandlingen af krafters fördelning.
Här gälla emellertid mina anmärkningar snarare hvad
som icke finnes .än hvad som finnes i våra läroböcker.
Under det att kraftsammansättningen alltid behandlas
såsom ett reelt fenomen: »om tvenne krafter t. ex. verka
på en punkt, så sammansätta de sig till en kraft enligt
vissa lagar» — och lektor Moll t. o. m. bevisar saken
rent experimentell — sä tages däremot kraftfördelningen
mera, såsom om det blott vore ett matematiskt
tankeexperiment, och i följd däraf förklaras äfven detta
problem vara obestämdt, men kunna blifva bestämdt genom
godtyckligt påläggande af vissa villkor, alldeles som om
det blott vore en rent matematisk fråga. Moderus
behandlar t. o. m. fragaii under alla möjliga dylika villkor,
både sådana, som kunna och sådana som aldrig kunna
förekomma, t. ex. att bada komposanterna äro gifna till
sin storlek, men ej till sin riktning. Och i själfva
verket förekomma ju äfven fall, då kraftfördelningen blott
är en matematisk fiktion, såsom t. ex. då man uppdelar
sina. krafter efter tre axlar för att lättare kunna räkna
med dem o. s. v.; men ser man på de exempel, i hvilka
sedermera kraftfördelningen användes, så finner man, att
man ingalunda godtyckligt får pålägga några villkor,
utan att dessa alltid äro gifna i problemets natur. Taga
vi t. ex. frägan om en järnvägsvagn, som af en viss
kraft vill dragas snedt framåt, så måste kraften
ovillkorligen upplösas i en, som drager rakt framåt, och en
vinkelrätt mot skenorna, En tänkande elev måste dä
fråga sig, hvarför han ej lika väl kan fördela den i en
större kraft framåt och en snedt bakåt, synnerligast som
han af andra exempel ser, att man vid många snarlika
problem kan fä komposanter, som bilda trubbig vinkel
mot hvarandra. En sådan fördelning — tycker han —
skulle ju vara mera praktisk, då man på detta sätt finge
större utbyte af sainrna kraft. På samma sätt skulle
män ju, om man sålunda finge godtyckligt bestämma
ena komposantens storlek och riktning, rent af kunna
få vagnen att under inverkan af samma kraft röra sig*
bakåt. Att så icke är, inser han väl lätt nog af sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
