Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA REFLEXIONER RÖRANDE L ÄR ARE PRO FYEN. 195
Det har till full evidens ådagalagts, att »de äro synnerligen
osäkra och ofta vilseledande värdemätare, då det gäller att
bedöma skicklighet att undervisa,» (Und. bet. af lärov.
komm, år 1898 s. 19) att »öfverlägsenhet i betyg, erhållna
vid undervisningsprof, ej alis behöfver betyda öfverlägsenhet
i undervisningens konst», att »den skarpe profvaren» icke
alltid är den gode läraren, hvarför man ock med ali rätt
kan indela lärarne i följande kategorier: 1) sådana, som
kunna både undervisa och pröfva, 2) sådana, som kunna
undervisa, men ej pröfva, 3) sådana, som kunna pröfva,
men ej undervisa och 4) sådana, som hvarken kunna
undervisa eller pröfva. Det har betonats, att profvet så godt
som intet upplyser om de viktiga egenskaper, som heta
disciplinarisk förmåga och sätt att behandla ungdomen o. s. v.
Länge skulle jag kunna fortsätta listan på alla de grava
anmärkningar, som under den offentliga diskussionen och af 1898
års läroverkskommitté gjorts emot undervisningsprof vet, men
utrymmet medger ej något fördjupande i denna fråga,
hvilken, om någon, borde vara utdebatterad. För öfrigt vore
det en förmätenhet att tro på möjligheten af att i denna
sak nu kunna öfvertyga herr K., då han icke tagit något
intryck af den, som mig synes, nedgörande kritik, för
hvilken lärareprofven i åratal varit utsatta, en kritik, som dock
lyckligtvis ej lämnat regeringen oberörd, såsom framgår af
senaste förändring i befordringsstadgan.
Vid sidan af herr K:s bemödande att vindicera
afgörande betydelse åt profårs- och profbetyg går hans sträfvan att
förringa anciennitetens och tjänstgöringsbetygets värde. 1
motsats till de 300 e. o. lärare, som år 1899 hos konungen
petitionerade om att vid befordringar måtte »inrymmas större
betydelse åt tjänstgöring smeritery>, anser herr K. betänkligt,
att vi skulle nödgas »böja oss under
anciennitetsprin-cipens herravälde». Det vore ju någonting förkastligt,
om det mångåriga, plikttrogna, framgångsrika arbetet i
lärarens själsslitande och otacksamma kall skulle vara en
afgörande befordringsgrund! Hvilken sporre till redligt och
samvetsgrant arbete hafva icke alla obefordrade lärare i den
tan-’ken: Det betyder rakt ingenting, hur jag sköter min tjänst.
Vagnshästens duglighet som sådan bedömes ej efter det sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
